En fjärdedel av alla läkare som arbetar i Sverige är utbildade i ett annat land. De allra flesta är utbildade i ett annat EU-land och då gäller legitimationen även i Sverige, om läkaren i fråga kan visa upp en tillräckligt bra nivå på sin svenska. Men ofta krävs det mer än bara god svenska för att man ska funka bra i den svenska sjukvården.
– Till exempel har vi i Sverige ett förhållningssätt där patienten är i centrum, och en lite annan hierarki än i andra länder. Sådant är viktigt att förstå och få diskutera med andra, förklarar Inger Hagqvist.
Hon är läkare och specialist i allmänmedicin och ansvarig för Plus – Program för lärande och utveckling i svensk sjukvård för utrikesutbildad personal – som den kompletterande utbildningen heter.
UTBILDNINGEN ÄR 44 veckor lång och gruppen träffas en till två dagar i veckan för teori, språkundervisning och grupphandledning. Det kan handla om allt från läkemedelsförskrivning, patientnära vård, lagar eller reflektion kring något särskilt ämne. Tanken är att man läser samtidigt som man jobbar tre till fyra dagar i veckan. Och även om det kan vara intensivt att vara ny i ett land, jobba hårt och dessutom studera säger Inger Hagqvist att deltagarna ofta ser det som lite avkoppling.
– De lär sig jättemycket men får också slappna av lite från sina arbeten. Det stimulerar inlärningen, inte minst av svenskan, säger Inger Hagqvist.
REGIONEN HAR I flera år rekryterat läkare utanför Sveriges gränser. När kompetensförsörjningen blivit ett problem på alla nivåer i vården har Sahlgrenska börjat rekrytera sjuksköterskor från Grekland. Och det som var ett program för läkare har nu utökats till fem program för läkare och ett för annan legitimerad vårdpersonal: sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.
– I maj börjar ett helt nytt program där vi tror det blir ungefär 20 sjuksköterskor, och förhoppningsvis även någon arbetsterapeut, säger Inger Hagqvist.
För att få gå utbildningen krävs det att man är anställd inom vården i Sverige, vilket i sig oftast kräver att man är legitimerad. En sjuksköterska som är utbildad i ett annat EU-land måste alltså först få sin utbildning validerad av Socialstyrelsen och dessutom ha tillräckligt hög språknivå för att få praktisera i Sverige. Inte förrän sjuksköterskan fått en anställning i regionen kan det vara dags att fundera på Plusutbildning.
– Det är inte på något sätt obligatoriskt, men det är ett sätt för regionen att stötta vårdpersonal och göra sina anställda mer bekväma i sin nya miljö, säger Inger Hagqvist.
Än så länge är det just EU-utbildad vårdpersonal som är den primära målgruppen för Plus. Det kan vara tyskar som vill jobba i Sverige, spanjorer som aktivt rekryteras till ett sjukhus i regionen eller svenskar som läst sin läkarutbildning i Rumänien.
Men i framtiden kan Plus även bli ett sätt att snabbare få in nyanlända i jobb inom vården.
– Nyligen beslutade regeringen att Socialstyrelsen ska förkorta legitimationsprocesserna för personer som utbildat sig utanför EU. Men hur fort det kommer att gå vet vi inte, säger Inger Hagqvist.
UTBILDNINGEN KOSTAR MELLAN 40 000 och 65 000 kronor beroende på om man behöver svenskundervisning eller inte. Det är arbetsgivaren som tar kostnaden, och regionen skjuter dessutom till pengar för att kunna upprätthålla en organisation kring utbildningen. Den ges på Campus Nya Varvet där VG-regionen har sin VGR-akademi.
– Något jag tycker är extra roligt är att vi hittills drivits som ett projekt, men sedan januari i år är vi en permanent verksamhet inom regionen. Det känns verkligen som att regionen satsar på de utlandsutbildade, säger Inger Hagqvist.
