Läs också: GP granskar Fri från-trenden i vår mat
- Vi har en ökning på glutenfritt med 25 procent under året. Och då har det varit stora ökningar i flera år, berättar Christina Karlsson som är chefsdietist på Ica Sverige.
- Laktosfritt fortsätter också att öka men det planar ut. Det är mindre än tio procent, säger hon.
Företrädare för de andra stora matkedjorna, Coop och Axfood (det vill säga Willys och Hemköp) ger en liknande bild.
- Det vi klassar som matöverkänslighetsprodukter, bland annat glutenfritt och laktosfritt, ökar 20-25 procent i branschen som helhet. Vi på Coop ligger ungefär på den nivån. Laktosfritt ökar mindre så det är rimligt att säga att glutenfritt ökar åtminstone 25 procent. Och då finns det också glutenfria varor som inte syns i statistiken, som quinoa, chiafrön och mandelmjöl, säger Anneli Bylund, dietist på Coop.
- Vi ser också en kraftig ökning, om än från en låg nivå, för havre-, soja- och nötbaserade drycker, tillägger hon.
Den glutenfria trenden kan spåras till USA där ett antal kända artister och skådespelare står bakom den. Den laktosfria trenden brukar kopplas ihop med veganism och ökat hälsointresse. Forskare säger att mat har blivit en identitetsmarkör; man signalerar att man är trendig, miljövänlig och/eller hälsomedveten genom att välja vissa livsmedel.
Louise Ungerth, känd matdebattör och miljöchef på Konsumentföreningen Stockholm, anser att det också finns en ökad oro inför helt normala kroppsliga fenomen.
- Människor i vår del av världen har gått från att se gaser i magen som något naturligt till att se det som en olycka. Man kräver att kroppen ska fungera till 100 procent perfekt och gör den inte det söker man en lösning.
Hon framhåller att trenderna kan bli kostsamma för den enskilda konsumenten.
- Det är synd om kunderna köper jättedyra varor i onödan. Glutenfritt kan vara tre-fyra gånger dyrare än vanliga varor och laktosfria produkter brukar kosta ungefär dubbelt så mycket.
Marie Söderqvist, vd för organisationen Livsmedelsföretagarna, uttrycker sig så här:
- Livsmedelsindustrin brottas med svåra ekonomiska villkor. Det är alldeles för hård konkurrens med låga priser. Då är det lyckosamt att hitta nischprodukter som konsumenterna är beredda att betala mer för.
Läkare och näringsexperter är kritiska. De framhåller att det inte finns några bevisade hälsoeffekter, utom för dem som verkligen är gluten- eller laktosintoleranta. Men Marie Söderqvist på Livsmedelsföretagarna tar inte alltför hårt på den kritiken.
- Hälsa är ett bredare begrepp än enbart att läkare eller myndigheter säger att något är skadligt. Att äta glutenfritt är att välja bort något som man uppfattar kan vara dåligt för en. I dag finns många olika hälsoföreställningar i svang.
Är det bra eller dåligt, om föreställningarna inte bottnar i sakkunskap?
- Den gammaldags auktoritetstron bryts ner på gott och ont. Lika många litar på en tränande hälsobloggare som på en nutritionist på Livsmedelsverket. Det är en utveckling överallt i samhället, säger Marie Söderqvist.
Anna Maria Schröder, ombudsman på Svenska Celiakiförbundet, säger att trenderna har både för- och nackdelar för hennes medlemmar.
- Det är jättepositivt att det finns mycket fler glutenfria varor att välja på än för tio år sedan. Det som inte är positivt är att det skapas en viss förvirring om hur strikt man faktiskt måste vara som glutenintolerant. Våra medlemmar kan få frågan "Hur mycket tål du?" Det hände inte för fem-tio år sedan.
FAKTA: Glutenintolerans
Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. För den som har glutenintolerans (celiaki) orsakar det inflammation i tunntarmen.
1,5 procent av svenskarna uppskattas vara glutenintoleranta.
15 procent uppger att de har valt glutenfria alternativ utan att vara glutenintoleranta.
Källor: Läkartidningen, Sifo
