Samara Johansson hade med sig både akademisk examen och yrkeserfarenhet från USA. Men vägen till anställning i Sverige blev oväntat lång.
Samara Johansson hade med sig både akademisk examen och yrkeserfarenhet från USA. Men vägen till anställning i Sverige blev oväntat lång.

Trögt för utrikesfödda akademiker

Högutbildade utrikesfödda har betydligt svårare att få jobb än svenskfödda akademiker.

ANNONS
|

Sex av tio högutbildade utrikesfödda hade arbete som huvudsaklig sysselsättning i september förra året, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Motsvarande andel bland svenskfödda var nästan nio av tio.

Det är avsaknaden av nätverk och bristande språkkunskaper som anges som den främsta faktorn till varför de utrikesfödda inte får jobb inom sina utbildningsområden.

- Till en början förstod vi inte varför, men lärde oss att åtta av tio jobb förmedlas via kontakter. Så vi beslutade oss för att skapa oss en gemensam plattform, berättar Samara Johansson som lämnade USA och flyttade till Sverige för 3,5 år sedan.

ANNONS

Hon konstaterar att det utan att prata flytande svenska är nästintill omöjligt att ens få komma på en arbetsintervju.

- Det spelar ingen roll om koncernspråket är engelska. Den första frågan man får ändå är "behärskar du svenska?".

Trots en Master of Business Administration (MBA) och amerikanska yrkeserfarenheter fick hon inga jobb.

- Man måste ha något från Sverige – utbildning eller arbete. Det verkar som att arbetsgivarna inte förstår utländska meriter. Så jag sökte till yrkeshögskolan och fick läsa med 19-åringar utan erfarenhet. Men det öppnade dörrar, säger hon.

Med tiden

SCB:s undersökning visar att antal år som den utrikesfödda befunnit sig i Sverige spelar stor roll på arbetsmarknaden. Bland dem som invandrade mellan 2003 och 2006 hade nästan åtta av tio arbete, medan drygt hälften av dem som invandrat till Sverige senare, mellan 2011 och 2014, hade det.

ANNONS

- Även för den som har en högre utbildning tar det orimligt lång tid att komma i arbete. Jag tror att tid är skadligt. Man behöver inte vänta på att allting ska falla på plats innan man börjar jobba, därför lägger vi om politiken till arbete först och så kan man lära sig svenska under tiden som man jobbar, säger arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S).

Arbetsförmedlingen har samma uppfattning av situationen som SCB. Det tar lång tid för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. Annie Rubensson, sektionschef på myndigheten, tror att snabbspåren kommer att leda till förbättring.

- Men vi behöver utveckla snabbspåren ännu mer. Min förhoppning är att vi ska se en förbättring framåt, säger hon.

I dag finns snabbspår främst för de med sjukvårdsutbildningar eller en lärarutbildning men fler snabbspår är på gång.

Nätverk

Språkundervisning, kompletterande utbildning, bättre och snabbare validering av betyg från andra länder hör till sådant Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tror skulle hjälpa till att minska klyftorna. Men han pekar också på att lägre ingångslöner och praktikplatser kan fungera.

ANNONS

- Praktik är ett sätt att komma in på arbetsmarknaden, konstaterar han.

Fakta: Skillnader mellan högutbildade inrikes och utrikesfödda

För utrikesfödda är det svårast att få jobb inom humaniora och pedagogik. Knappt fyra av tio hade ett jobb som överensstämde med utbildningen. Det är framförallt de som är jurister eller företagsekonomer som har svårt att få jobb enligt Saco.

Inom hälso och sjukvården ser det bättre ut, åtta av tio arbetar inom sitt utbildningsområde. Enligt Arbetsförmedlingen beror det på att många läkare och sjuksköterskor arbetskraftinvandrar från EU-länder och deras utbildningar går därför att godkänna fort.

Andelen arbetslösa skiljer sig mellan utrikes- och inrikes födda. Nästan tio procent av de högutbildade utrikesfödda var arbetslösa medan motsvarande siffra bland högutbildade inrikesfödda var en procent.

Det finns ytterligare skillnader mellan den grupp som invandrat av asylskäl och den grupp som invandrat av arbetsskäl. Hälften av dem med asylskäl hade arbete som huvudsaklig sysselsättning medan nio av tio av dem med arbetsskäl hade det.

Källa: SCB

ANNONS