Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort en djupdykning i sin arbetsmarknadsstatistik och undersökt vid vilken ålder andelen förvärvsarbetande i olika årskullar nått upp till 75 procent.
För 30 år sedan, 1985, uppnåddes denna gräns redan vid 21 år - något som SCB förklarar med att det på den tiden var relativt lätt att få jobb även för den som saknade högre utbildning. I fjol var det först vid 29 år som tre fjärdedelar hade jobb.
Huvuddelen av förändringen skedde under 1990-talet, enligt Anders Forslund.
Som en följd har inte bara inträdet på arbetsmarknaden försenats - samtidigt har utbildningsnivån bland unga vuxna höjts markant, enligt SCB. Detta är inte ensidigt positivt ur samhällsekonomisk synpunkt eftersom antalet år i arbetslivet blir färre, något som exempelvis OECD har påpekat.
Anders Forslund är inne på samma spår:
I Sverige var den genomsnittliga åldern bland dem som tog examen från högskola eller universitet 2012 29,4 år - tre år över snittet för OECD-länderna.
En förklaring till den höga examensåldern i Sverige är långa uppehåll mellan gymnasiet och den högre utbildningen. Mer än fyra av tio svenska studenter påbörjar den högre utbildningen efter 21 års ålder.
Att dra ut på studierna kan bli dyrt senare i livet - för varje år som inträdet på arbetsmarknaden fördröjs minskar pensionen med i storleksordningen 400 kronor per månad.
Källor: OECD, Saco, Skandia