Svensk bostadsmarknad sänker betyget

Svensk ekonomi får guldstjärna av OECD. Men bostadsmarknaden pekas återigen ut som ett stort problem. De åtgärder som gjorts hittills räcker inte för att sticka hål på en hotande bubbla.

ANNONS
|

Bostadsbrist, stigande fastighetspriser och hushåll med enorma bostadslån. Det är en farlig mix som den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD varnat för förr, och som också andra internationella bedömare oroar sig för.

På en pressträff med finansminister Magdalena Andersson lyfter OECD:s generalsekreterare Angel Gurría fram bostadsmarknaden som en skönhetsfläck i den annars goda bilden av svensk ekonomi. Med de låga räntor som finns nu råder ett gyllene läge att fasa ut ränteavdragen, anser OECD:s ekonomer. Ett annat förslag är ett skuldkvotstak, som skulle begränsa hur stora bolån ett hushåll får ta i relation till sina inkomster – ett förslag som redan diskuteras av Finansinspektionen (FI).

ANNONS

Kan agera

Magdalena Andersson pekar på att ett amorteringskrav har införts och att FI har fått breddat mandat. Just nu finns inga fler åtgärder på gång, men det kan komma, om det behövs.

- Vi fortsätter att arbeta för att det ska byggas ännu fler bostäder, men vi kommer också att hålla koll på hushållens skuldsättning och vidta åtgärder om det blir nödvändigt, säger hon.

Trots att Sverige lyfts fram som en ekonomisk förebild, så är Sverige det OECD-land där inkomstklyftorna har ökat mest sedan 1990-talet, om än från låga nivåer.

- Allt här i världen är relativt. Om vi kunde exportera den svenska modellen, så skulle världen vara mycket bättre, säger Angel Gurría.

Högre bidrag

OECD föreslår dock att ersättningarna i socialförsäkringen ska höjas mer systematiskt, eftersom lönerna annars springer ifrån och ökar klyftan ännu mer.

- Självklart kan det handla om att titta över vilka nivåer som finns på bidragen, men det viktigaste av allt är att alla människor som kan arbeta också ska arbeta. Det är den viktigaste åtgärden för att minska ojämlikheten, säger Magdalena Andersson.

ANNONS

Vilket leder in på en tredje punkt som OECD kritiserar – svårigheten för lågutbildade och nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Och särskilt svårt är det för invandrarkvinnor, där finns det mycket att göra, anser OECD.

- Jag delar verkligen den uppfattningen. Att ha en egen inkomst är ett sätt att minska den ekonomiska ojämlikheten, men det är också ett sätt att öka jämställdheten. Det är med egen inkomst man har möjlighet att fatta självständiga beslut om sitt eget liv, säger Andersson och tillägger att Arbetsförmedlingen redan fått i uppdrag att jobba hårdare med denna grupp.

Kämpa på

Angel Gurría berömmer svensk produktivitet, den höga sysselsättningsgraden och de starka offentliga finanserna.

Men på många andra håll i världen har ekonomierna fastnat i låg tillväxt efter finanskrisen. Så Magdalena Andersson kan inte räkna med så mycket draghjälp utifrån.

- Ni måste ta i ännu mer. Ni kan inte slå er till ro, säger Angel Gurría.

ANNONS

TT

Fakta: OECD ser svensk inbromsning

OECD räknar enligt en 124-sidig rapport om svensk ekonomi med att Sveriges ekonomiska tillväxt bromsar in till 2,7 procent i år från fjolårets 3,3 procent. Under 2018 beräknas BNP-tillväxten till 2,2 procent.

Arbetslösheten väntas sjunka marginellt till 6,7 procent i år för att stanna där även 2018, vilket gör att regeringens mål om lägst arbetslöshet i Europa 2020 ser svårt ut att nå.

Riksbankens inflationsmål på 2 procent verkar dock vara inom räckhåll 2018, enligt OECD-ekonomernas inflationsprognos. För 2017 räknar OECD med att den svenska inflationen ska öka till 1,5 procent från fjolårets 0,9 procent.

Källa: OECD

ANNONS