Snabbspår ska råda brist på akut lärarbrist

ANNONS
|

Tisdag morgon klockan åtta. Klass 7 E på Torslandaskolan har bänkat sig för en lektion i kemi. Deras lärare och mentor Jessica Gråberg Crespo börjar med att introducera ett nytt moment, ett grupparbete om försurning som ska presenteras i powerpointform.

Resten av den dryga timmen ägnas åt genomgång av den labbövning som eleverna har utfört på egen hand. Genom att tillsätta en indikator i kranvatten och citronsyra, bakpulver och filmjölk har de undersökt vilka ämnen som är sura, basiska och neutrala.

Jessica drar på sig en vit rock, plockar fram bägare och vätskor på katedern och droppar indikatorn BTB i bakpulverlösningen som färgas grön.

ANNONS

– Ni vet att bakpulver består av bikarbonat, men det innehåller även en syra. När syran kommer i kontakt med bikarbonatet bildas koldioxid. Det är det som får en kaka att jäsa, säger hon.

För Jessica Gråberg Crespo är det här kemi på den allra mest grundläggande nivån. Jessica har en gedigen utbildning i botten. Förutom studier i spanska på universitetsnivå har hon gått biovetenskapligt läkemedelsprogram och forskat om sjukdomen ulcerös kolit. Därefter kompletterade hon med ett år på apotekarprogrammet och arbetade som apotekare i sju år innan hon bestämde sig för att sadla om igen.

– Jag letade nya vägar och hörde talas om att Göteborgs universitet skulle anordna en annorlunda utbildning. På min senaste tjänst coachade jag apotekarstudenter, och jag gillar att lära ut. Det var ett jättestort steg att bli lärare – och inte alldeles enkelt, jag fick ju också gå ner i lön. Men det var också en ny och spännande utmaning, säger Jessica Gråberg Crespo.

Pilotprojektet Brobyggaren startade våren 2015 i syfte att råda bot på den akuta bristen på lärare inom matematik och naturvetenskap. De sökande ska redan ha ämnesbehörighet men behöver komplettera med pedagogiska kompetens.

Under ett intensivt år, två terminer plus en sommar, läser studenterna 90 högskolepoäng. En tredjedel av studietiden består av så kallad verksamhetsförlagd utbildning, alltså praktik, på en handfull särskilt utvalda högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Där stöttar skolans lärare och handledare studenterna i nära samarbete med forskare och lärare från universitetet.

ANNONS

Jessica Gråberg Crespo uppskattade den kontinuerliga återkopplingen mellan teori och praktik.

– Det uppstod hela tiden en massa frågor. Framför allt gäller det att hitta balansen. När man kan så mycket om något vill man gärna förmedla det och ge allting på en gång. Jag blev tvungen att bromsa mig och hitta en lagom nivå, säger hon.

Projektet Brobyggaren är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Göteborgs stad i syfte att bygga en bro mellan högskolan och skolan. Det som framför allt slog Jessica Gråberg Crespo när hon var ute på olika skolor var det stora glappet mellan grundskola och gymnasium.

– Den klyftan vill jag gärna försöka hjälpa mina nuvarande elever att överbrygga, säger hon.

Kemilektionen går mot sitt slut. De olika vätskorna på katedern har färgats gula, blå och gröna beroende på surhetsgrad. Jessica Gråberg Crespo kopplar resultatet till elevernas verklighet.

- Hur smakar surt godis med socker på? Just det, surt. Socker tar alltså inte bort det sura, utan för att neutralisera något som är surt måste man tillsätta ett basiskt ämne, säger hon.

Eleverna försvinner iväg till rast och nya lektioner. Jessica Gråberg Crespo städar undan i salen och går till lärarrummet för att förbereda resten av veckan.

ANNONS

– Som lärare måste man ständigt ”läsa av” sina elever. Hur tänker eleven? Varför är hon inte fokuserad? Det är en konst för oss lärare att hitta rätt metod för varje unik individ. Frågan är vad jag som lärare kan göra för att få mina elever att utvecklas och bli intresserade av ämnet, säger hon.

ANNONS