Finansminister Magdalena Andersson (S) tycker att det är bra att fler länder utlovar en ändrad skattepolitik. Arkivfoto.
Finansminister Magdalena Andersson (S) tycker att det är bra att fler länder utlovar en ändrad skattepolitik. Arkivfoto.

Tuff budgetstrid för "snålt" Sverige

Tuffa dagar väntar när EU-länderna ska komma överens om nästa långtidsbudget – utan bidrag från Storbritannien. Finansminister Magdalena Andersson (S) samlar stöd bland andra sparvilliga länder i norr.

ANNONS
|

- Vi har sedan tidigare samarbetat nära med de nordiska länderna och Holland till exempel. Här är det också intressant vad den nya österrikiska regeringen har för åsikter, säger Andersson sedan kommande långtidsbudget diskuterats i korridorer, till frukost och vid middagsbord i Bryssel.

EU-maskineriet har precis värmt upp budgetmotorerna på allvar inför den kamp som väntar under det närmaste året. I slutet av maj ska EU-kommissionen lägga fram sitt förslag. Dessförinnan kommer medlemsländerna att göra vad de kan för att påverka i den riktning de föredrar.

ANNONS

Vill inte betala mer

För svensk del är målet tydligt: regeringen vill inte betala mer, även om Storbritanniens pengar faller bort och tunga namn inom EU-kommissionen gärna talar om att satsa.

- Det är mindre resurser samtidigt som det finns områden där vi vill höja ambitionerna. Jag tror nästan alla vill göra det vad gäller yttre säkerhet och migration och då måste man ju naturligtvis göra mindre av något annat – tycker Sverige i alla fall, säger finansministern.

Eftersom full enighet krävs för att få långtidsbudgeten i hamn har alla länder möjlighet att hota med veto, om det inte tas hänsyn till deras synpunkter. Fast så långt har ännu inte diskussionen gått.

- Vi är verkligen inte där ännu. Nu handlar det om att vara aktiva i debatten och vara tidigt ute – som vi var i Sverige – och förklara vår ståndpunkt och varför vi har den. Och där är ju Sverige ett av de snålaste länderna i EU, konstaterar Andersson.

ANNONS

Ändrad skattelista

Parallellt funderar EU:s finansministrar även över framtida reformer inom eurosamarbetet, exempelvis kring skapandet av en särskild eurofinansminister.

Vid tisdagens möte beslutades dessutom att ta bort åtta länder – däribland Panama – från EU:s svarta lista över länder som inte samarbetar i skattesammanhang.

- Det här skickar signalen att det lönar sig att ändra sina skadliga skatteregimer och att då slipper man vara på listan, säger Magdalena Andersson i Bryssel.

Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: EU:s svarta lista

EU-länderna enades i december om en svart lista över länder som inte uppfyller tre kriterier i skattesammanhang: tillräcklig öppenhet, rättvis beskattning och att man följer OECD-ländernas så kallade Beps-arbete mot skatteplanering och skattefusk.

Därtill finns en "grå lista" med länder som utlovat åtgärder inom kort för att uppfylla kriterierna. På den listan finns nu 54 länder och områden sedan Panama, Sydkorea, Förenade Arabemiraten, Tunisien, Mongoliet, Macao, Grenada och Barbados flyttats över från den svarta listan.

På den svarta listan kvarstår nio länder: Saint Lucia, Trinidad och Tobago, Namibia, Bahrain, Amerikanska Samoa, Guam, Marshallöarna, Palau och Samoa.

Fakta: Kampen om EU:s budget

EU:s långtidsbudget gäller för sju år i taget och sätter ramarna för hur mycket som kan satsas i varje årsbudget. Nuvarande budget – för åren 2014–20 – landade kring 960 miljarder euro, med regionalstöd (cirka 35 procent) och jordbruksstöd (knappt 40 procent) som klart största utgifter.

Budgeten föreslås av EU-kommissionen, men fastslås gemensamt av medlemsländerna och EU-parlamentet.

EU:s stats- och regeringschefer väntas hålla en allmän diskussion om lämpliga prioriteringar vid sitt informella toppmöte i Bryssel i februari. Därefter väntar ett särskilt budgetmöte för ländernas finansministrar i Sofia i mars. I maj kommer sedan kommissionens budgetförslag. Den slutliga budgeten väntas dock bli spikad tidigast under 2019.

ANNONS