Intresseorganisationen Villaägarna har märkt av ett tydligt intresse för husen under våren. Om de följer samma utveckling som friggeboden kan det på sikt stå 200 000 Attefallshus runtom i Sverige, tror Daniel Liljeberg, chefsekonom på Villaägarna.
– Det som är spännande med dem är att de kan användas som bostadshus, så i storstadsområdena kan effekterna bli ännu större. Där är bostadsbristen stor och det lönar sig att bygga ny yta, säger han.
Och hustillverkarna har redan legat i startgroparna ett tag. Företaget Sommarnöjen kommer i sommar med en hel kollektion hus på 25 kvadrat. Husen går att köpa antingen som en tom yta eller komplett med kök och badrum, sovplatser och förvaring.
– Du kommer inte att tro mig, men det blir fyra miljarder kombinationer att välja mellan. Det är tio olika typer av fönster, sex tak, åtta planlösningar och så vidare. Det är sådan spridning på vad folk vill ha den till, från bostadshus till bastu, därför gör vi den i många olika utseenden. Dessutom ska våra hus passa i skilda miljöer och med huvudbyggnader i olika stil, säger Tomas Tjajkovski, utvecklingsansvarig på Sommarnöjen.
Redan innan lagändringen klubbades igenom hade 250 av deras kunder, spridda över landet, bett om offerter på Attefallshus. Hittills verkar de allra flesta vilja ha den som en extrastuga på landet.
Jörgen Axelson, försäljningsansvarig på Enkelrum, uppskattar att intresset för Attefallshusen är tredubbelt jämfört med friggeboden.
– Det vanligaste är att man vill använda den som gäststuga eller extrautrymme, eller kanske till någon tonåring framöver.
Förslaget om Attefallshusen mötte i vintras stark kritik från Lagrådet, bland annat för att det drevs igenom för snabbt. Lagrådet menade också att det måste gå att överklaga ett Attefallshus hos kommunen, om man till exempel tycker att grannen har byggt så att det skymmer utsikten.
Veronica Palm, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, menar att hon i grunden är positiv till att villaägare ska få bygga större utan bygglov, men tycker att reglerna har en del luckor.
– Det som är problematiskt är när regeringen slänger in ett sådant här permanentboende utan att ha tänkt över hur man till exempel ska lösa konflikter som kan uppstå mellan grannar. Det är konstigt och väldigt slarvigt av regeringen. De har haft åtta år på sig att föreslå något och så kommer detta i sista sekunden, säger Veronica Palm.
Men bostadsminister Stefan Attefall (KD) tycker att det finns ett tillräckligt skydd i lagen mot grannkonflikter.
– Vi menar att det redan finns en tillsynsmöjlighet hos kommunernas byggnadsnämnder som ger skydd. Det finns också spärrar i vårt förslag, till exempel att man inte får bygga närmare än 4,5 meter från tomtgränsen. De flesta tomter är inte så stora att man kan ställa dit ett sådant här hus utan grannens medgivande.
Han lovar att frågan ska följas upp, men tror att rädslan för grannkonflikter mest finns hos kommunala tjänstemän och jurister.
– Sådana farhågor dök upp även innan lagen om friggeboden gick igenom och bygger på en tro om att människor inte är kapabla att hålla snyggt omkring sig och ha goda relationer till grannarna. Det är en tråkig syn på villaägare som vi inte delar. Men det är klart att det finns risker med vilka tillbyggnader som helst, säger Stefan Attefall.
Attefallshus
Den 4 juni röstar riksdagen om husen. Den 2 juli går lagändringen igenom.
De nya Attefallshusen får vara upp till 25 kvadratmeter stora och sättas upp utan bygglov, men kräver en anmälan till kommunen. Anmälan följs av en kortare utredning och ett startbesked.
Husen får inte stå närmare än 4,5 meter från tomtgränsen, annars krävs grannars medgivande.
Attefallshusen får, till skillnad från friggeboden, användas som permanentbostad.
Husen har fått sitt namn efter civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD).
