Sedlar och mynt på väg bort från svensk vardag

Sedlar och mynt är på väg bort från den svenska vardagen. Banker, krogar och kaféer blir, som det heter, kontantfria. Samtidigt växer missnöjet bland stora grupper konsumenter.

ANNONS
|

Utvecklingen är inte svår att upptäcka. Det räcker att besöka något av alla matställen som bara tar kort, handla på en gatumarknad där säljaren vill ha swishbetalning eller – förstås – leta efter ett bankkontor som hanterar fysiska pengar. Mängden sedlar och mynt i Sverige har minskat med 30 procent på senare år, rapporterar TT.

Läs också:Domstolar sågar kontantstopp i vården

I dag har Swedbank inte ett enda bankkontor med kontanthantering i Västsverige. Nordea har ett, SEB har fyra. Handelsbanken är den enda storbank som behåller kontantkassorna på många håll.

Goda nyheter? Kanske för företagen och en grupp teknikfrälsta konsumenter. Men de flesta svenskar använder kontanter, parallellt med kort och mobila betaltjänster, och vill fortsätta med det.

ANNONS

Bland de äldre pyr missnöjet. Det berättar Britt Johansson, 71, och Ewa Ericson, 78, aktiva i SPF Seniorerna i Göteborg.

- Våra medlemmar är upprörda. Vi har många som är födda på 20-talet, för dem är detta totalt främmande, säger Ewa Ericson.

- Min mamma är 90 år och skulle aldrig drömma om att skaffa kort. Det skulle kännas för osäkert. Jag tar ut pengar och stoppar i hennes portmonnä, säger Britt Johansson.

Rädsla för bedrägerier är en orsak till att äldre pensionärer inte vill ha kort. Dålig syn är en annan – man ser inte vilket belopp man godkänner i butiken. En tredje är att det är svårt att komma ihåg koderna.

- Minsta lilla demens så är siffrorna borta, konstaterar Ericson.

Hon berättar om en enkät som hennes lokalförening gjorde bland medlemmarna.

- De var nöjda med nästan allt i sin tillvaro. Det de klagade på var just problemen med kontanter.

Men får man inte följa med sin tid?

- Jag kan förstå att bankerna vill underlätta sin hantering, men de går så väldigt fort fram, svarar Britt Johansson.

Som föreningsaktiva pekar de också på en annan fråga. Det är svårt att hitta någonstans att sätta in dagskassorna från lotterier och andra aktiviteter.

ANNONS

- Vi betalar höga avgifter för att ett företag ska ta hand om kassorna, berättar Ewa Ericson.

Pensionärerna är inte ensamma om att protestera. Småföretagare, hembygdsföreningar, säkerhetsföretag, glesbygdsföreträdare samt organisationen Sveriges konsumenter deltar i det så kallade Kontantupproret som startade i fjol.

- Bankerna tar inte sitt ansvar. Det måste till politiska åtgärder, säger Jan Bertoft på Sveriges konsumenter.

- Vi är inte emot utvecklingen, det är bra med swish och andra tjänster. Men man ska inte begära att alla ska stå på tå för den nya tekniken. Pensionärer, funktionshindrade och nyanlända behöver använda kontanter, fortsätter han.

I fjol sa finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att det kan komma en lag om att bankerna ska hantera kontanter. Nyligen uppvaktades Riksbanken av Bertoft och andra företrädare för Kontantupproret.

- Än så länge finns det inga tydliga besked. Men jag är hoppfull, säger Jan Bertoft.

Staffan Liewendahl, - kommunikationsansvarig på Swedbanks västra region, försvarar sin banks agerande:

- Våra kunder efterfrågar mindre och mindre kontanthantering.

Han räknar upp tre skäl att han anser utvecklingen är bra.

- Miljöskäl – man slipper utsläpp från transporterna. Säkerhetsskäl – minskad rånrisk. Kostnadsskäl – det är väldigt dyrt att hantera kontanter.

Många, bland annat äldre, tycker att det känns osäkert med kort och mobilbetalning.

ANNONS

- Jag har förståelse för att utvecklingen kan skapa oro. Men vi har inte tagit bort kontanterna, de finns i våra automater. Vi vill att folk ska komma till oss för rådgivning i mer komplicerade ärenden.

Så det handlar inte om att minska personalen och tjäna mer pengar?

- Det finns naturligtvis en stark drivkraft att minska kostnaderna.

Och när någon säger att ni vill driva folk att använda kort som ni tjänar mycket pengar på, vad säger du?

- Bankerna tjänar på det, det är klart att vi gör. Men en utredning från Riksbanken visar att samhället också tjänar på det.

Var ska föreningarna göra av sina kassor?

- Det är ett dilemma med kontantkassor för föreningar, det vet vi. Men nu har de flesta skaffat kortterminal eller swish. Har man problem kan man kontakta sin bank.

Bankkontor med kontanthantering i Västsverige

Nordea: Kontoret i Mölndal.

SEB: Göteborg (Avenyn), Kungshamn, Lysekil, Falkenberg

Swedbank: Inget kontor i Västra Götaland eller Halland

Handelsbanken: 60 av 77 kontor i västra regionen

Källa: Respektive bank

Färre automater

Mellan 2011 och 2013 försvann 645 bankomater i Sverige, enligt länsstyrelserna. Det var då storbankerna slog ihop sina automatsystem.

ANNONS