- Det förefaller uppenbart för mig och för Kanada att Europeiska unionen inte är kapabel att ha ett internationellt avtal nu, sade Kanadas handelsminister Chrystia Freeland till medier utanför regeringsbyggnaden i den belgiska delstaten Vallonien.
- Kanada är besviket, jag är personligen väldigt besviken, jag har arbetat mycket, mycket hårt. Vi har bestämt oss för att åka hem. Jag är verkligen väldigt, väldigt ledsen, sade hon på gränsen till tårar, enligt den belgiska tv-kanalen RTBS.
Tanken har varit att EU och Kanada ska ingå en överenskommelse om frihandelsavtalet Ceta när den kanadensiske premiärministern kommer till Bryssel i nästa vecka. Men för det måste alla 28 EU-länderna säga ja och det kan inte Belgien göra så länge som delstatsparlamentet i Vallonien säger nej.
Under torsdagen och fredagen gjordes flera försök från både EU-kommissionen och den kanadensiska handelsministern för att få Vallonien med på båten. De försöken havererade på fredagseftermiddagen och Chrystia Freeland begav sig hem till Kanada.
Oklart läge
Vad som nu händer med frihandelsavtalet är oklart. Det är också osäkert om toppmötet EU–Kanada blir av. Efter misslyckandet uppgav källor för Reuters att EU-kommissionen inte ser diskussionerna som avslutade.
- Skulle vi inte lyckas så vore det mycket, mycket olyckligt för EU, säger statsminister Stefan Löfven (S).
Han betonade redan före Kanadas kritik att andra länder riskerar att avskräckas från att sätta sig i frihandelsförhandlingar med EU i framtiden.
Motståndet mot Ceta i Vallonien är ett bevis för att det finns en växande kritik mot globalisering och fri handel i EU. Löfven anser att handelsavtalet är "progressivt" och att det tar hänsyn både till löntagares rättigheter och miljön. Han varnar för att svenska och europeiska företag inte får åtnjuta lägre importtullar i Kanada eller delta i upphandlingar i det landet om avtalet stoppas.
"Tar lite tid"
Ledaren för parlamentet i Vallonien, Paul Magnette, uppger samtidigt för AFP att det sannolikt bara tar ett par dagar innan parlamentet är klara med sitt ställningstagande om Ceta.
- Demokrati tar lite tid, säger han.
Samtidigt som förhandlingarna pågick i Vallonien, diskuterade EU-ledarna unionens framtida handelspolitik på toppmötet i Bryssel. Löfven är oroad över ett ökande motstånd mot frihandel bland EU-ledarna.
- Det är inte rätt väg att gå och det var jag tydlig med, säger han.
- Man kan se en tendens bland EU-länderna att i ökande grad vilja skydda inhemsk ekonomisk verksamhet genom skadliga handelspolitiska åtgärder.
Anti-dumpningstullar
Bland länder som förespråkar mer protektionism finns till exempel Frankrike. Men även från tyskt håll har det börjat höras liknande tongångar.
Sverige har tillsammans med bland andra Storbritannien sagt nej till ett förslag om att höja taket för hur höga anti-dumpningstullar EU kan lägga på import. Förslaget från 2013 syftar till att förhindra att andra länder dumpar överskottsproduktion i EU, vilket riskerar att slå ut EU-industri. Framför allt stålindustrin har drabbats av dumpade produkter på EU-marknaden de senaste åren.
EU-kommissionen har påpekat att USA har flerdubbelt högre anti-dumpningstullar än EU. EU-ledarna enades om att ge handelsministrarna i uppdrag att hitta en kompromiss om de föreslagna skyddsåtgärderna före årets slut.
Fakta: Ceta
EU och Kanada blev redan hösten 2014 klara med förhandlingar om frihandelsavtalet Ceta (Comprehensive Economic and Trade Agreement). Den juridiska genomgången av texten har dock gjort att slutgodkännandet har dragit ut på tiden.
EU-kommissionen hoppas nu att avtalet provisoriskt ska kunna träda i kraft från årsskiftet, om klartecken kan ges från EU:s medlemsländer och EU-parlamentet. Ett högtidligt undertecknande är planerat till det EU-besök som Kanadas premiärminister Justin Trudeau har tänkt göra den 27 oktober. För parlamentets del väntas en omröstning tidigast i december.
I efterhand krävs även att avtalet slutgiltigt godkänns av totalt 38 nationella och regionala parlament i EU.
Ceta-anhängarna hoppas att avtalet ska öka den ömsesidiga handeln med 20 procent och stärka EU:s ekonomi med 12 miljarder euro om året.
