Så får studenter pengarna att räcka

Om ett par veckor är det terminsstart på många av utbildningarna på våra högskolor och universitet. Privatekonomen Elisabeth Hedmark på Länsförsäkringar ger tips om hur studenter får pengarna att räcka.

ANNONS
|

Att byta gymnasiet eller ett jobb mot högre studier kan vara en stor förändring i livet. Studenterna förväntas själva ta hela ansvaret för sina studier och om man dessutom ska flytta hemifrån och tappar föräldrarnas markservice kan omställningen bli stor.

Till det kommer det här med ekonomi. För en heltidsstudent som inte jobbar vid sidan av studierna ska studiemedlen på drygt 10 000 kronor per månad räcka till allt: boende, mat, kurslitteratur och annat material som studierna kräver, kläder, nöjen, kollektivtrafik med mera.

– De tre stora och viktiga posterna är bostad, mat och kurslitteratur. Mitt första tips för att få koll på läget är att redan från början göra någon typ av budget. Det kan låta tråkigt och lite abstrakt, men behöver inte vara så komplicerat. Det räcker med en uppställning av inkomster på en sida och utgifter på den andra. Och utgifterna får förstås inte överskrida inkomsterna, säger Elisabeth Hedmark.

ANNONS

DEN ALLRA STÖRSTA utgiften är oftast för boende. En etta i Göteborg kan kosta mellan ungefär 2 500 och 5 500 kronor per månad beroende på läge, byggår, standard och om det är ett studentrum i korridor eller en egen lägenhet med kokvrå eller kök. Den som har familjen på studieorten och kommer bra överens med sina föräldrar kan förstås överväga alternativet att bo kvar hemma under studieåren. Med riktigt generösa föräldrar och ett ekonomiskt sinne går det då kanske att klara sig på bidragsdelen från CSN (2 848 kronor på fyra veckor). Den stora fördelen är förstås att man slipper studieskulder.

– Den som inte har den möjligheten kanske kan bo ihop med en eller flera andra studenter. Då kan man hyra en större lägenhet eller ett hus en bit från stan och få en lägre boendekostnad. Eller så kanske man kan bo inneboende hos någon släkting. Hyran är en stor utgift varje månad och har därför stor effekt på ekonomin, säger Elisabeth Hedmark.

NUMMER TVÅ BLAND de tunga utgiftsposterna är maten. Hur stor den ska bli går att påverka en hel del. Som vanligt är A och O planering – inga panikinköp på närmaste servicebutik när hungern blir för stor.

ANNONS

– Den som vill att pengarna ska räcka längre får handla i större och billigare butiker. Och att välja mat efter säsong är både nyttigt, hållbart och billigt. Det kan vara ganska kul att göra storkok ihop med en kompis. Då får man ett antal färdiga matlådor att lägga i frysen, säger Elisabeth Hedmark.

KURSLITTERATUREN DÅ? JA, vissa böcker måste man kanske köpa, men ofta kan det löna sig att kolla vad de olika biblioteken har i form av både böcker och e-böcker. Ett annat alternativ är att köpa begagnad kurslitteratur vilket flera sajter på nätet specialiserat sig på. Med dagens digitala möjligheter går det snabbt att ta reda på var böckerna finns tillgängliga.

– Och sälj den litteratur som du redan läst och inte behöver. Det kommer ju hela tiden nya studenter som gärna köper begagnat, säger Elisabeth Hedmark.

Tips för en bättre studieekonomi:

■ Gör en enkel budget så att du kan se att det finns balans mellan inkomster och utgifter.

■ Spara kvitton och bokför allt du köper i någon typ av kassabok (fysisk eller digital). Vid månadens slut ser du hur mycket du lagt på godis, bio, fester, fika med mera. Då blir det lättare att justera till exempel nöjeskontot och planera framåt.

■ Boendet är troligen den faktor som kan påverka din ekonomi mest. Finns det billigare alternativ?

■ Om du är under 29 år: kontrollera om du (eller ni) är berättigade till bostadsbidrag.

■ Håll koll på vilka studentrabatter som finns.

■ Sök stipendier.

■ Börja cykla! En möjlighet att spara pengar och motionera samtidigt.

ANNONS