Det innebär att låntagaren måste amortera en procentenhet mer än i dag på skulden, om lånet är 4,5 gånger större än årsinkomsten före skatt.
Bland dem som omfattas innebär det en ökad månadsamortering på i snitt 2 000 kronor i månaden, enligt FI:s beräkningar.
"Behöver minska riskerna"
Det förstärkta amorteringskravet bedöms få en viss dämpning på bostadspriserna, mest i storstäderna. Men den blir inte lika stor som efter det förra kravet 2016, tror Finansinspektionen (FI).
– Vi behöver minska riskerna för en allvarlig ekonomisk kris i Sverige, säger Bolund.
Enligt Bolund är det en välriktad åtgärd, som riktar sig mot dem som har störst belåningsgrad.
– Det är viktigt att komma ihåg att flertalet hushåll inte berörs av det här kravet, tillägger han.
Begränsade effekter på bopriserna
– Det här påverkar hushåll med mycket god ekonomi och i de allra största städerna, generellt, säger Per Bolund.
Regeringen räknar med att 14 procent av nya bolånetagare berörs av kravet. Ungefär hälften av dessa antas minska sin belåning, medan andra väljer att ta lån med skärpt amorteringskrav.
– Det här kommer att få begränsade effekter på bostadspriserna och Sveriges ekonomi, säger Per Bolund.
Han hänvisar till FI:s beräkningar, som visar att priserna kan minska med 1,5 procent till följd av det skärpta amorteringskravet.
Det kan minska rörligheten på bostadsmarknaden något, enligt Bolund. Han tillägger dock att detta måste vägas mot risker som följer på en kris på bostadsmarknaden.