Finansmarknadsminister Per Bolund och finansminister Magdalena Andersson håller pressträff och presenterar den färdiga utformningen av den omdiskuterade bankavgiften, resolutionsavgiften.
Finansmarknadsminister Per Bolund och finansminister Magdalena Andersson håller pressträff och presenterar den färdiga utformningen av den omdiskuterade bankavgiften, resolutionsavgiften.

Regeringen viker sig om bankavgift

ANNONS

- Det här är betydligt mildare än det förslag som presenterades i våras, säger bankanalytiker Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas.

Den så kallade resolutionsavgiften höjs med tre miljarder nästa år, men sedan trappas den ned – först till dagens nivå 2019 och sedan med ytterligare en halvering till 2025. Men 2019 räknar regeringen i stället med att ha en bankskatt på plats.

ANNONS

- Vi både höjer och sänker resolutionsavgiften. Vi föreslår att vi nu i goda tider bygger på den här reserven, sedan föreslår vi att vi trappar av avgiften i takt med att vi kan införa en bankskatt, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

"Massa andra skäl"

Regeringen inför också en bortre gräns, år 2025 – något som varit viktigt i bankernas kritik.

- Regeringen har tagit till sig av alla möjliga och också Nordea förstås, säger Håkansson.

Han tycker att utifrån enbart resolutionsavgiften finns nu inga skäl för Nordea att flytta.

- Sen kan Nordea ha en massa andra skäl.

Och den aviserade bankskatten, som regeringen planerar för 2019, lägger Håkansson inget större värde i. Den är politiskt alldeles för osäker.

ANNONS

- Det är ett val innan dess.

Lyssnat på kritik

2019 kommer det samlade uttaget från banksektorn, resolutionsavgift och bankskatt, uppgå till tio miljarder kronor årligen fram till slutdatumet 2025. Då beräknas resolutionsreserven, som ska användas vid en ekonomisk kris, uppgå till tre procent av de garanterade insättningarna.

Magdalena Andersson tycker att regeringen har gått kritikerna till mötes med att sätta ett slutdatum.

TT: Räcker pengarna i fonden vid en kris?

- Vi har inte bara den, vi har också kapitalkrav på bankerna. Sverige har höga krav jämfört med andra länder. Det är regeringens ansvar att skydda skattebetalarna vid en kris, svarar hon.

Väger in

Nordea, som alltså hotar med att flytta huvudkontoret från Sverige till följd av regeringens planer, är sparsam med kommentarer. Att det nu finns ett slutdatum för resolutionsavgiften är något Nordea önskat.

- Vi tar naturligtvis till oss av den informationen och väger in det, säger Nordeas presschef Petter Brunnberg.

ANNONS

Huruvida det mjukare regeringsförslaget har någon betydelse för Nordeas flyttplaner är oklart.

- I slutändan är det ett beslut för styrelsen att ta, säger Brunnberg.

Nöjd bankförening

Magdalena Andersson ger inget direkt svar på frågan om hur Nordeas flyttplaner påverkat regeringens beslut.

- Det finns många remissinstanser som har påpekat att det är bra med en bortre gräns. Det här bedömer vi som ett väl avvägt förslag, säger hon.

Svenska Bankföreningens vd Hans Lindberg är nöjd med det reviderade förslaget från regeringen.

- Det allvarliga med det ursprungliga förslaget var att man tog bort målnivån så att avgiften på 13 miljarder kronor skulle vara för evigt. Hade regeringen gått vidare med det förslaget så hade det hamnat hos EU-kommissionen.

ANNONS

TT

Fakta: Cirka 50 miljarder

Resolutionsreserven uppgår i dag till cirka 22,5 miljarder kronor.

När 2017 är slut beräknas den uppgå till 29 miljarder kronor.

2025 beräknas reserven uppgå till 70–80 miljarder kronor, vilket ska vara lika med målnivån på tre procent av de garanterade insättningarna i banksystemet.

Källa: Regeringen

ANNONS