- Skattesänkareran är över i svensk politik, säger Magdalena Andersson (S) med anledning av Riksrevisionens granskning av regeringens budget för 2017 och prognoser för åren därefter.
Riksrevisionen gör ungefär samma bedömning som den som Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde i sin ekonomiska rapport nyligen. Kommunerna behöver cirka 50 miljarder mer till 2020 för att hålla jämna steg när svenskarna överlag blir allt äldre, barnafödandet är högre än på länge och invandringen ökar.
Talar inte öppet
Riksrevisionen hävdar att regeringen i budgetpropositionen inte riktigt talar öppet om vad detta ställer för krav på vård, skola och omsorg, eller har någon plan för hur det ska tacklas.
- Det är nästan på öret vad vi kom fram till, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog om revisionens bedömning om hur många miljarder mer kommunerna behöver.
En del kan, enligt henne, klaras genom att verksamheterna blir effektivare, en del genom besparingar och ytterligare en del genom höjd kommunalskatt eller ökade statsbidrag.
Magdalena Andersson tycker samtidigt att myndigheten missar att regeringen ser ut att få ner kostnaderna för migration, jämfört med de stora ökningar som spåddes för bara något år sedan, och att sjukförsäkringskostnaderna inte ökar i samma takt som tidigare bedömningar tytt på.
Hon nämner flygskatt och bankskatt som två exempel på skatter som regeringen överväger för att få in mer intäkter. Men avgörande för om kommunerna ska kunna undvika stora skattehöjningar är hur det går med arbetslösheten.
- Det handlar helt om hur väl vi lyckas med att fler kommer i arbete, säger Andersson och tillägger att fler i arbete betyder högre skatteintäkter.
Kan kanske klara
Moderaterna stämmer in i Riksrevisionens kritik mot regeringen.
- Regeringen bortser från vilka långsiktiga risker vi har framför oss inom till exempel integration och migration. De borde vara ärligare i sina framtidsutsikter, säger Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson.
Riksrevisionen anser även att regeringen saknar 17 miljarder kronor i finansiering för nya åtgärder nästa år.
Fakta: Riksrevisionens kritik
Riksrevisionens kritik i kortform mot regeringens budgetproposition för 2017:
Regeringen underskattar hur utgifterna i stat, kommun och landsting kommer att öka fram till 2020.
Eftersom konjunkturen är god borde regeringen sparat mer nu, i goda tider, än att göra det när utsikterna försämras.
Propositionen saknar beskrivning av vilka riskerna är på lite sikt i den ekonomiska politiken och hur Sverige i så fall ska hantera dem. Det kan handla om säkerhetspolitik, bostadsbubbla, ökat antal fattigpensionärer, ökade sjukskrivningar eller asylmottagning-
