Konventionella proteser, så kallade hylsproteser, fästs med en silkonstrumpa på ben- eller armstumpen. Men för drygt 20 år sedan började Göteborgsortopeden Rickard Brånemark operera in titanskruvar i amputerade personers skelett, vari en benförankrad protes kunde fästas. Resultatet blev bra och i dagsläget använder 400 patienter Brånemarks teknologi som säljs genom företaget Integrum. Runt 200 patienter har fått en benförankrad protes inopererad på Sahlgrenska.
Alldeles nyligen fick Integrum grönt ljus från amerikanska läkemedelsverket, FDA, att sälja benproteser till den amerikanska sjukvården. Nu håller man som bäst på att starta upp ett kontor i San Francisco.
–Rickard Brånemark är gästprofessor på UCSF, universitetssjukhuset i San Francisco. Det är framför allt där operationerna kommer ske i början, förklarar Jonas Bergman.
Företaget jobbar framför allt med proteser för personer som tvingats amputera efter trauma eller cancer. I USA finns en halv miljon individer med just det problemet. Men helt säkert är det inte att alla väljer en benförankrad protes - de är nämligen dyrare än hylsproteser. Enligt företaget självt kostar en hylsprotes runt 30 000, en benförankrad cirka 150 000.
–Men det är svårt att säga ett exakt pris. De är individuellt utformade, säger Jonas Bergman och tillägger att studier som pågår vid Sahlgrenska och andra sjukhus visar att en benförankrad protes trots allt är mer prisvärd på sikt.
Titanskruven växer samman med skelettet. Ut ur stumpen sticker ett fäste där patienten kan ta på och av själva protesen. Det händer, om än sällan, att det blir infektioner kring fästet. Men risken för att infektionen ska gå upp i skelettet är i stort sett obefintlig, säger forskningschefen Max Ortiz. Vd Jonas Bergman trycker mycket på den ökade livskvalitet som en skelettförankrad protes ger.
–De flesta kan börja jobba heltid, röra på sig som vanligt och blir lyckligare, säger Jonas Bergman.
Max Ortiz berättar att problemet med hylsproteser är att strumpan som fästs över stumpen sitter så hårt att patienter får ont, att de behöver bytas ut med jämna mellanrum och att rörligheten i de amputerade kroppsdelarna är sämre med en hylsprotes än med en benförankrad. Detta visar studier som företaget gjort i samarbete med Sahlgrenska. Ändå berättar Max Ortiz att han mött skepsis i forskarvärlden.
–På internationella medicinska konferenser tycker folk att vi är tokiga. Därför är det extra skönt att få godkännande från världens tuffaste marknad, säger han och tillägger:
–De flesta som får FDA:s godkännande får det för att deras produkt är snarlik en redan befintlig produkt. Vår produkt liknar ingenting annat.
Förutom att Integrum nu får agera på amerikanska marknaden kommer de också samarbeta med amerikanska armén. Just nu pågår ett forskningsprojekt med amerikanska splitterskadade soldater som får testa Integrums armproteser.
–Av alla företag i världen valde de oss, säger Jonas Bergman stolt.
Enligt Max Ortiz är amerikanska armén även nyfiken på något Integrum just nu jobbar på: benförankrade hjärnstyrda proteser. Med hjälp av kroppens eget nervsystem ska död materia styras av den mänskliga hjärnan.
–Det är väldigt spännande. Armén är nog intresserad av att kunna återinföra soldaterna i tjänst, så de vill ha så bra proteser som möjligt. Men det är nog ett tag kvar tills vi kan lansera det, säger Max Ortiz.
Bildat: 1990
Anställda: 12 personer på kontoret i Krokslätts fabriker.
Ägare: Rickard Brånemark
Tillverkar: skelettförankrade proteser. Bedriver en hel del forskning.
Omsättning: 19 miljoner senaste räkenskapsåret, med ett resultat på 1,7 miljoner.
Vd Jonas Bergman om framtiden: ”Vi har inga planer på att sälja tillverkningsrättigheter till vår produkt. Vi vill växa med egna medel och lite lånefinansierat. Ambitionen är att fortsätta växa men behålla vår lokala förankring i Göteborg.”
Kuriosa: Grundaren Rickard Brånemark är son till Per-Ingvar Brånemark, känd för att ha uppfunnit titanimplantat.
