Styrräntan kommer att ligga kvar på -0,5 till början av 2018, bedömer Riksbanken. Det är ett halvår längre än vad banken trodde tidigare i höstas. Orsaken är att inflationen står och stampar, långt under målet på två procent.
- Det har tagit väldigt lång tid innan man i världsekonomin har lyckats hantera alla de problem som uppkom i finanskrisen. Sverige påverkas av detta, säger Stefan Ingves.
När räntan väl börjar höjas kommer det att ske långsamt. Först 2019 väntas den ligga över noll igen.
Låga boräntor
Det får betydelse för hushållen, som nu kan räkna med låga räntor under ännu längre tid än tidigare.
- Det innebär en risk för den svenska samhällsekonomin och vi bedömer att skulderna fortsätter växa, säger Stefan Ingves.
Han betecknar läget med hushållens skuldsättning som en tilltagande huvudvärk och efterlyster – återigen – politiska åtgärder. Ett skuldkvotstak borde redan ha införts, och ränteavdraget avskaffas för att göra det dyrare för alla att låna.
- För att sätta ränteavdragen i perspektiv så motsvarar ett borttagande helt och hållet vid nuvarande räntenivå ungefär två räntehöjningar. Det är ett unikt tillfälle att ändra ränteavdraget i dagsläget, säger Ingves.
Bankkunder kan få betala
De negativa räntor som bankerna måste hantera har än så länge inte fullt ut förts över på kunder med spar- eller lönekonton i Sverige.
- Men även för svenska banker finns en gräns. Kommer det här ligga kvar förbi 2018 eller om man skulle sänka reporäntan oerhört kraftigt, är det klart att risken ökar att det kommer föras vidare till kunder, säger Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank.
Och att räntan sänks ytterligare är faktiskt ingen omöjlighet. Enligt Riksbanken har sannolikheten för det ökat. Avgörande blir inflationsutfallet de närmaste månaderna.
Nordeas chefekonom Annika Winsth är säker på att en sänkning till -0,6 procent kommer.
- Det visar Riksbanken väldigt tydligt i räntebanan, säger hon.
Fler stimulanser
Riksbanken flaggar också för att köpen av statsobligationer kan komma att förlängas efter årsskiftet, ett uttalande som Roger Josefsson tolkar mer eller mindre som ett löfte.
På frågan om det inte är dags att omvärdera åtgärderna med negativa räntor och stora stödköp när inflationen ändå inte går upp, svarar Stefan Ingves att metoderna är de rätta. Förr eller senare blir inflationen två procent igen, säger han.
- Det svåra är att få upp inflationen under ordnade former.
Fakta: Riksbankens prognos
Riksbankens prognos för den ekonomiska utvecklingen. Bedömningen i september inom parentes.
Reporänta och arbetslöshet i procent. Årlig procentuell förändring av KPI och BNP.
Källa: Riksbanken
Fakta: Minusräntan
I februari 2015 beslutade Riksbanken för första gången om en negativ reporänta, och sänkte från 0,0 till -0,10 procent.
Den rekordlåga nivån -0,50 procent gäller sedan i februari 2016.
Riksbanken har med sitt stödköpsprogram snart köpt upp 40 procent av den utestående stocken av svenska statsobligationer. Vid årsskiftet ska köpen ha uppgått till 245 miljarder kronor.
Den historiskt expansiva penningpolitiken syftar till att få upp inflationen till målet på 2 procent.
