Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Nya kravet på bolån: "Uppvaknandet kan bli jobbigt"

På måndag fattar Finansinspektionen beslut om ett nytt, hårdare amorteringskrav för bolån. Samtidigt vittnar byggbolag och mäklare om en inbromsning på bostadsmarknaden. GP frågade Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen, behöver vi vara rädda för en bopriskrasch?

Den som ska köpa bostad och lånar mer än 4,5 gånger hushållets årsinkomst kommer att tvingas amortera. Det är förslaget som Finansinspektionens styrelse ska fatta beslut om på måndag morgon. Om styrelsen röstar för förslaget skickas det vidare till regeringen för godkännande.

Redan den 1 april 2016 infördes ett första amorteringskrav på bolån – och enligt Finansinspektionens egen rapport har belåningsgraden varit stabil under de senaste åren. Det nya kravet är tänkt att ytterligare "öka de svenska hushållens motståndskraft". 

När GP träffar generaldirektören Erik Thedéen utvecklar han argumenten för hårdare regler.

– För samhällsekonomins samlade utveckling så skulle jag säga hushållen är för högt belånade, eller i alla fall håller på att bli. Det är inte samma sak som att alla hushåll har problem. Enligt våra beräkningar ser varje hushåll ut att klara sina räntebetalningar. Men om de behöver klara en situation med stigande räntor, fallande huspriser eller stigande arbetslöshet, då kommer de att dra ner på annan konsumtion. De kommer sluta köpa bilar eller resor eller exklusiv mat. När alla gör det samtidigt får man en väldig sättning i samhällsekonomin.

Behöver folk vara rädda för en bopriskrasch?
– Jag tycker man ska vara beredd på att saker kan förändras. Det är en solskenstillvaro nu, vi har vant oss vid låga räntor och stigande bopriser. Då finns det en risk att uppvaknandet kan bli jobbigt. Det är lite som när folk landar på Arlanda efter att de varit på Kanarieöarna, de har vant sig vid sol och blir besvikna när det inte är sol hemma. Jag tycker inte att man ska vara rädd. Men jag tycker att man ska se om sitt hus.

Både bankföreningen och vissa politiker har kritiserat det här förslaget. Vad säger du om den kritiken?
– Det finns två typer av kritik. Vissa säger att de inte gillar amorteringskravet, men de gillar inte heller riskerna. De tycker att vi borde göra andra åtgärder i stället, ta bort ränteavdraget eller förändra bostadsmarknaden. Jag kan delvis hålla med om de förslagen, men de ligger ju inte ute just nu. Amorteringskrav är det verktyg som vi har i vår låda, men ingen tror att det är frälsningen.

Och den andra typen av kritik?
– Det är den grupp av kritiker som inte tycker att det finns risker, de delar helt enkelt inte vår bedömning.

Är det ett problem att vissa aktörer hörs mer än andra?
– De som nu diskuterar är de som lever ganska bra på den här uppgången. Fastighetsmäklare, byggbolag och banker. De har det ganska bra när det går upp. Men vilka är det som inte har det bra? Det är folk som inte kommer in på bostadsmarknaden, för priserna gick upp tio procent det här året också. De får bo i tredjehandskontrakt utanför Göteborg. Men de personerna är inte ens med runt bordet, de är inte intervjuade i tidningar eller sitter med och fattar beslut. De är inte remissinstanser. Vi skickar inga brev till bostadslösa 19-åringar utanför Göteborg. Det är väldigt viktigt att ha det perspektivet också. När vi pratar om kritiken till det här förslaget, då ska man veta att det är många som har ett egenintresse.

Hur stort ansvar har personerna på Riksbanken, som drivit en aggressiv räntepolitik, för att hushållen är så belånade?
– Man måste sätta penningpolitiken i ett perspektiv. Att vi har låga räntor beror inte i huvudsak på Riksbanken, utan på en nedgång i globala realräntor. I någon mening har vi den här räntenedgången oavsett var Riksbanken gör. Jag är obenägen att gå in i penningpolitiska bedömningar, men jag tror att spelplanen har blivit annorlunda. Vi tänker oss att Riksbanken skulle dämpa en uppgång, alltså höja räntor när ekonomin är på väg upp. Men det verkar som att det inte fungerar, för de har fullt upp med att få upp inflationen. Då måste vi tänka på nya sätt och det är därför vi behöver makrotillsyn och regleringar.

Blir inte det att gasa och bromsa samtidigt?
– Ja, det blir lite så. Men det är ju dilemmat här i världen, att vi ofta har olika mål och då får man göra så gott man kan. Men jag är av uppfattningen att den här miljön, med högkonjunktur och mycket låga räntor, är mycket utmanande för Sverige och för den svenska skuldsättningen.

I flera hundra år har det funnits olika bubblor och kriser. Går det verkligen att undvika nästa krasch med hjälp av fler regler?
– Vi brukar inte prata om bubblor. Men vi pratar om att riskerna ökar, och när de gör det så är det bra att bygga motståndskraft. Hur mycket bra bromsar och krockkuddar och bilbälten vi är har, så kommer fortfarande några personer att omkomma i trafiken. Är det samma sak som att vi lika gärna kunde strunta i bilbälten? Nej, det tycker inte jag. För det blir några färre som omkommer. Precis på samma sätt så kan nästa kris förhoppningsvis bli något mildare om vi gör bra åtgärder.

Fakta: Nya amorteringskravet

Vem måste amortera? 
Alla som köper en bostad och lånar mer än 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst.
Hur mycket måste de amortera?
De som omfattas av kravet måste amortera en procent av lånet per år.
När fattas beslutet?
Måndagen den 13 november fattar Finansinspektionen beslut. Därefter ska regeringen godkänna förslaget.
När träder kravet i kraft?
Om det införs kommer det nya amorteringskravet att gälla från den 1 mars 2018.

Mest läst