Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
170217-korttidsarbete-417725_se.gp_1.jpg
S vill ha ett mer flexibelt system för korttidsarbete i industrin, enligt statsminister Stefan Löfven (S), här på besök i Högsjö.

Löfven vill göra "krislag" mer användbar

Socialdemokraterna vill ha en mer flexibel "krislag" för att rädda jobb i industrin. Bra, tycker både arbetsgivare och fack i industrin som drabbades hårt i finanskrisen.

Svackor ska kunna mötas med att anställda går ner i lön och arbetstid men samtidigt får utbildning. Det ska rädda jobb och undvika ett jobbras som det under finanskrisen, enligt statsminister Stefan Löfven (S).

- Vi förlorade ungefär 60 000 jobb helt i onödan, hävdar Löfven i samband med ett besök på Voith Paper Fabrics i Högsjö i Sörmland.

Behålla anställda

Enligt Löfven är en stor del i det att Sverige, till skillnad från bland andra Tyskland, Belgien och Nederländerna, inte hade något system för permittering. Ett sådant gör att företag kan dra ner arbetstid och lön för de anställda samtidigt som staten träder in och kompenserar en del för bortfallet.

Han säger att den borgerliga regeringen inte var intresserad av de förslag som han då, i egenskap av ordförande för IF Metall, lade fram. En av följderna blev att den tyska industrin kunde gå ner på sparlåga, behålla de anställda och slippa tappa kompetens medan många i Sverige storvarslade.

Fyrkantigt system

- När uppgången sedan kom var den tyska industrin redo, svensk industri var permanent skadad, säger Löfven till TT.

Fast det är bara delvis sant. Alliansregeringen kom sen med en slags krislag, som gäller från 2014, där staten vid djupa konjunkturnedgångar till viss del går in och täcker upp företagens lönekostnader.

Men det systemet är för fyrkantigt, anser både Löfven och facket.

- Systemet måste bli flexiblare, inte vänta tills man tappat 100 000 jobb, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Han vill också, precis som S-ledaren, se att det skapas utbildningsplatser som kan triggas igång vid en djupare nedgång i konjunkturen. Dessutom tycker Säikkälä att lönetaket, den högsta andel som staten täcker upp, är för snålt satt.

Socialdemokraternas partistyrelse föreslår partikongressen i april att regeringen ska få i uppdrag att göra om det system för korttidsarbete som kom på plats efter finanskrisen.

Förbättra systemet

- Vi vill ta ett samtal med parterna om att förbättra systemet, göra ett nytt mer flexibelt och där man också lägger in utbildning, säger Löfven.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, håller med om att det behövs ett bättre system.

- I de flesta länder finns det större möjligheter till korttidsarbete med finansiell hjälp från staten. Det har inte vi. Därför ser jag positivt på att man tittar över det här systemet. Jag räknar med att alla parter kommer att delta i det och det tycker jag är värdefullt, säger Weihe.

Fakta: Två typer av krisavtal

Det finns i dag redan två parallella typer av korttidsarbete, ett slags krisavtal där de anställda vid vikande orderingång går ner i arbetstid och lön.

Det ena är lagstadgat och handlar om korttidsarbete med statligt stöd där staten skjuter till pengar. Det avtalet löses bara ut vid djupare kriser i hela ekonomin, som exempelvis finanskrisen 2008/2009. Lagen trädde i kraft 2014.

Det andra är ett rent avtal mellan IF Metall och Teknikföretagen, och som kan träda i kraft även vid mildare nedgångar i ett enskilt företag. Inget statligt stöd utgår och avtalet om minskad arbetstid och lön, dock lägst 88 procent av heltidslönen, behöver bara godkännas av det lokala facket.

Mest läst