- Nej, jag upplever inget sådant, säger Löfven till TT under de nordiska statsministrarnas informella möte i norska Bergen.
Som finansministern säger han att ett besked om hur regeringen gör med den föreslagna höjningen av resolutionsavgiften för bankerna kommer i närtid, men kan inte ge något närmare besked än så.
På TT:s fråga om det spelar någon roll om Nordea väljer att flytta huvudkontoret eller inte, till Danmark eller Finland, säger han:
- Det är klart att vi helst vill att Nordea ska vara kvar men vi måste också ha finansieringsanordningar som gör att vi minskar riskerna. Vi har ju upptäckt några gånger hur allvarligt de kan bli om den finansiella sektorn brakar ihop nästan, det kan få enorma följder för landet och det är det vi måste bygga buffertar för.
Den finländske statsministern Juha Sipliä säger att det förstås vore bra om Nordea skulle välja Finland.
- Vi har sagt att vi är öppna för det men vi ger inte Nordea något specialerbjudande, säger Sipilä till TT.
Fakta: De omstridda avgifterna
Nordeas flytthot dök upp tidigare i år sedan den rödgröna regeringen flaggat för höjda så kallade resolutionsavgifter för bankerna. Avgifterna höjdes nyligen och de slår extra mot Nordea sedan banken nyligen har samlat all nordisk verksamhet i filialer under det svenska bolaget.
Resolutionsavgifterna motiveras av att regeringen vill kunna skydda skattebetalare för kostnader vid en finanskris. Men utformningen är omstridd och kritiker kallar modellen en förtäckt bankskatt. Motsvarande avgifter i eurozonen sätts av i en särskilt fond och har en fastslagen bortre gräns, vilket Sverige saknar.
I dagsläget uppgår de svenska resolutionsavgifterna till sammanlagt 7 miljarder. Ett förslag om ytterligare höjningar, som skulle dra in 3 miljarder kronor extra 2018 och 6 miljarder extra per år därefter, har varit ute på remiss och uppges vara färdigbehandlat av finansdepartementet inom kort.
