Lägre lön ska ge unga jobb

ANNONS
|

Huvudreceptet: en period med lägre lön för dem som kommer från yrkesutbildningar. Men först måste finansministern få fack och arbetsgivare att göra som han vill.

Det är torsdag eftermiddag och Anders Borg studsar upp på Handelshögskolans scen, full av entusiasm. Nu ska han få ägna en timme åt det han ser ut att älska mest: oavbrutet föreläsande om svensk ekonomi.

"Fler i arbete efter krisen" står det på den första powerpointbilden. Sedan zappar Borg fram 28 bilder till, där siffror, staplar och diagram sammantaget ska visa att Sverige har goda möjligheter att få ned arbetslösheten. Men att förutsättningen är några viktiga strukturreformer.

ANNONS

Publiken verkar tro honom, åtminstone ställer professorerna och studenterna bara välvilliga frågor.

Men nu är det inte i första hand dem han ska övertyga. Anders Borgs nästa stora projekt är att uppvakta arbetsmarknadens parter med samma tabeller och budskap, så att de går med på de strukturreformer finansministern anser vara nödvändiga.

Vi pratar vidare om det efter föreläsningen.

Regeringen har inlett samtal med arbetsmarknadens parter, bland annat om integration och om ungdomsarbetslösheten. Vad är det ni vill uppnå?

- Sverige har under lång tid haft hög ungdomsarbetslöshet. Orsakerna till det är lite grann hur svenska modellen fungerar. Skolan har inte fungerat så bra som den skulle, många lämnar skolan utan riktig examen. Vi har inte någon riktigt bra övergång i termer av lärlingssystem till yrkeslivet. Vi har relativt höga kostnader för att anställa, vi har relativt höga tröskeleffekter i bidrags- och skattesystemen. Det har gjort att ungdomsarbetslösheten sedan början av 90-talet fastnat på en hög nivå.

Så vad är det ni vill att fack och arbetsgivare ska komma överens om?

- Ja, till exempel ett system som mer påminner om det vi har i Tyskland eller Holland eller i verkstadsindustrin. Att du går en färdigutbildningsperiod när du utbildar dig till vårdbiträde eller barnskötare, kanske till och med förskollärare. Det ger en bredare väg in på arbetsmarknaden. Kan vi (regeringen) sedan bidra med handledarstöd, någon lättnad på någon arbetsgivaravgift eller något annat så är vi beredda att överväga det.

ANNONS

Du tänker dig alltså ett slags lärlingssystem med en periods lägre lön, snarare än generellt lägre ingångslöner, som annars många borgerliga debattörer förordar?

- Vi ska utgå från Sverige, där vi har yrkesskolor. Man kommer ut på arbetsmarknaden med viss kompetens. Det är inte realistiskt att vi helt ersätter det med ett lärlingssystem. Men en modell är den Metall har landat i: 75 procent av ingångslönen under utbildningsperioden. Jag kan inte riktigt bedöma om det är en modell för alla andra, det ska fack och arbetsgivare förhandla om.

- De länder som har väsentligt lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige är faktiskt inte de anglosaxiska avreglerade länderna, utan det är just Österrike, Tyskland, Holland. De har bredare vägar in i arbetslivet, men i övrigt ser deras arbetsmarknad ut som vår: man har kollektivavtal, man har avtalsrätt, man har arbetslöshetsförsäkringar.

Hur snabbt kan det här gå?

- Förhandlingarna är tänkta att börja på allvar i höst, efter avtalsrörelsen.

- Vi vill att det här ska gå snabbt. Det kanske inte blir förslag i höstbudgeten men i alla fall 2013. Inom 12-18 månader bör vi ha hunnit göra framsteg.

Men gör ni tillräckligt för unga som är arbetslösa nu? Allt fler går arbetslösa länge, till och med så att de börjar hamna i Fas 3, vilket oroar Arbetsförmedlingen.

ANNONS

- Sverige har ändå väldigt, väldigt låg långtidsarbetslöshet bland ungdomar jämfört med andra länder i Europa. Vårt problem är att vi sedan har en grupp ungdomar, ofta invandrare, ofta med svag utbildningsbakgrund, som varaktigt hamnar utanför arbetsmarknaden. Men nu har vi öppnat för att man från Arbetsförmedlingen får gå in på ett tidigare stadium och hjälpa unga i riskgrupper.

Arbetsförmedlingen tycker inte att det räcker utan vill kunna hänvisa ung direkt till kommunal vuxenutbildning, med aktivitetsersättning. Vad tycker du om det?

- Vi har ju valt att expandera platserna på komvux väldigt kraftigt och vi har öppnat för att man ska få högre studiefinansiering under två år om man inte har examen. Det har gjort att vi har kunnat hantera mycket större volymer av personer som erbjuds utbildning. Måste jag välja mellan hög ersättning och att många får utbildning, då väljer jag fler platser.

Men er stora satsning mot ungdomsarbetslösheten är sänkta arbetsgivaravgifter för unga under 26 och sänkt restaurangmoms. Forskarna är tveksamma till om det ger fler jobb, åtminstone blir varje jobb väldigt dyrt. Är det inte mer träffsäkert att i stället lägga resurserna på dem som står långt från arbetsmarknaden?

- Vi har gjort en väldigt riktad satsning, nystartsjobben till den som varit långtidsarbetslös, sjukskriven eller i förtidspension. Men det finns inte en enkel avvägning mellan de här breda åtgärderna och att man skulle kunna ersätta dem med riktade stöd på några hundra miljoner. Höjer man skatten med 15 miljarder har man slagit ut många människor, det går inte att komma runt.

ANNONS

Väldigt få unga arbetslösa får a-kassa och en del av dem måste söka försörjningsstöd på socialkontoren i stället. Är det rätt?

- De flesta får aktivitetsstöd, en del får studiestöd. Sedan har vi alltid haft ett försörjningsstöd när personer faller igenom de andra skyddsnäten. Nu kommer vi med ett förslag i vår om att det ska löna sig bättre att gå ur försörjningsstöd och börja arbeta, man får behålla en del av pengarna. Det kommer att ha stor betydelse för ungdomar.

Varför? I ekonomiska orostider är finansministern ständigt högaktuell. Anders Borg missar inget tillfälle att kommentera ekonomihändelser. Men vid sidan av Fredrik Reinfeldt är det också ofta han som stakar ut regeringens kurs inför framtiden. Nu är det nya projektet att ändra spelreglerna på arbetsmarknaden.

Hur? I Handelshögskolans Malmstensvåning. Anders Borg sjunker ned med en kaffe men avböjer muffins. "Jag har förbjudit kakor. Och godis, saft, juice och läsk", förklarar han och räknar upp i vilka juicemärken det är 11 procent socker och vilka som har 6 procent. Han brukar diskutera sådant med Jan Björklund och Göran Hägglund.

Reflektioner. Anders Borg är en mästare på "spin". Oavsett fråga ser han till att få in det svar han planerat. En fråga om a-kassan ger snabbt en föreläsning om jobbskatteavdrag. Pepprat med vad som ser ut som objektiva faktauppgifter, men som förstås bortser från fakta som talar i motsatt riktning.

En ny svensk modell?

I sitt anförande talar Anders Borg varmt om svenska fackföreningar, som han anser tar brett samhällsansvar just för att de är så starka. Borgerliga debattörer som vill ha obligatorisk a-kassa tror han ofta gör det för att de har "en hemlig plan för att försvaga facket".

Sedan en tid för regeringen sonderande samtal med fack och arbetsgivare på central nivå. Det handlar bland annat om hur arbetsmarknaden kan förändras så att trösklarna sänks för unga och invandrade. Regeringen snabbutreder också en modell för korttidsarbete. I en ekonomisk kris ska parterna kunna sluta avtal om tillfälligt sänkt arbetstid och sänkt lön.

I höst, när avtalsrörelsen är avslutad, väntas direkta förhandlingar på branschnivå.

- Nu har vi ju samtal mellan Privattjänstemannakartellen och Svenskt Näringsliv, som bland annat ska gälla reglerna vid omställning. Då har jag förstått at Svenskt Näringsliv vill att man pratar om anställningsregler och PTK om omställningsmöjligheter. Det bästa är att den här diskussionen förs mellan parterna, säger Anders Borg.

Anders Borg om:

Socialdemokraternas nya ekonomiska talesperson Magdalena Andersson:

- Hon står ju för en väldigt traditionell socialdemokratisk politik. Hon har ju jobbat hela sitt yrkesliv som sakkunnig åt Göran Persson och sedan en kortare tid på finansdepartementet, så hon står ju för den politik som Socialdemokraterna misslyckades med under 90-talet.

Höjt tak i a-kassan:

- Jag ser inte på kort sikt något ekonomiskt utrymme att göra det och det var inget vallöfte från vår sida. Skulle det visa sig i de här samtalen att det finns fackliga organisationer som tycker att det skulle vara prioriterat inom något slags avtal att vi bidrog med höjd a-kassa tittar vi naturligtvis på det.

Ålder: 44 år.

Bor: På landet utanför Katrineholm

Familj: Gift med Sanna. Tre barn.

Utbildning: Hoppade av från gymnasieskolan i uppväxtens Norrköping sedan han fått etta i matte. Sedan blev det komvux och universitetsstudier i Uppsala och Stockholm. I Stockholm började han doktorandutbildning i nationalekonomi.

Karriär: Har varit ledarskribent på Svenska Dagbladet och politiskt sakkunnig hos statsminister Carl Bildt 1991-1993. Mellan 1995 och 2002 lämnade Borg politiken och arbetade som ekonom på Transferator Alfred Berg, ABN Amro Bank i Stockholm, Skandinaviska Enskilda Banken och Riksbanken, där han var rådgivare åt direktionen. Mellan 2002 och 2006 var Anders Borg Moderaternas chefsekonom och utarbetade "De nya moderaterna" tillsammans med bland andra Fredrik Reinfeldt, Sven Otto Littorin och Ulrica Schenström. Sedan valet 2006 är Anders Borg finansminister.

Lön: 115 000 kronor i månaden.

ANNONS