Kungafamiljen har växt från sex (inklusive prinsessan Lilian som gick bort 2013) till tolv personer. Sedan 2009 har apanaget växt med 23 procent.
Kungafamiljen har växt från sex (inklusive prinsessan Lilian som gick bort 2013) till tolv personer. Sedan 2009 har apanaget växt med 23 procent.

Kungafamiljen och apanaget växer

Två ingifta kungligheter, fem små prinsar och prinsessor. Från 2010 har kungafamiljen fördubblats. Under samma tid har kungahusets anslag från staten ökat med 25 miljoner kronor. Hur många kungligheter staten ska försörja – det får framtiden utvisa.

ANNONS
|

I förra veckan döptes ett av kungafamiljens senaste tillskott, prins Oscar. Under de senaste åren har antalet svenska kungligheter fördubblats och därmed också antalet personer som får del av det som kallas apanaget.

Hur mycket pengar kungen får bestämmer regeringen. Sedan 2009 har det statliga anslaget ökat med 23 procent, eller 25 miljoner kronor. I år tar hovet emot 135,4 miljoner kronor totalt, jämfört med 127,5 miljoner kronor året innan.

Inflation och löneökningar för anställda är en del av ökningen, men i samband med kronprinsessans bröllop ökades summan lite extra. I år höjdes beloppet med drygt sex miljoner för att täcka kostnader för utökad säkerheten kring kungafamiljen.

ANNONS

Ökade kostnader för sådant som barnvagnar, blöjor och barnkläder har dock än så länge inte påverkat summan, enligt hovets ekonomichef Jan Lindman. I nuläget finns inga planer på att be om mer pengar för att familjen växer, uppger han.

Tronföljden avgör

Samtliga kungligheter som ingår i tronföljden får idag del av apanaget. Hur apanaget ska fördelas finns inte strikt reglerat i någon lag. Det är kungen som bestämmer.

- Historiskt sett är det upp till kungen (statschefen) att fritt råda över. Det går tillbaka till 1809 års regeringsform, säger Lena Westin, ämnesråd på avdelningen för offentlig förvaltning på Finansdepartementet.

I Danmark har politiska röster lyft frågan om vilka som ska ha rätt till apanage och vissa anser att endast tronarvingen ska få stöd av staten. Någon liknande debatt förs inte i Sverige.

Danska hovet har också gått ut med att det inte finns någon avsikt att fler kungligheter än kronprins Frederiks äldste son, prins Christian, ska få apanage i framtiden.

Systrar lottlösa

Vilka som kommer att få del av det svenska apanaget i framtiden går enligt Jan Lindman inte att svara på idag. Ett strikt regelverk saknas, och enligt honom blir det en bedömningsfråga i framtiden.

ANNONS

Kungens systrar får till exempel inget apanage. Jan Lindman gissar att det har att göra med att det aldrig var aktuellt att någon av dem skulle ta övre tronen. Kvinnlig arvsrätt infördes först 1980.

Hur länge prinsessan Madeleine och prins Carl Philip kommer att få del av apanaget får framtiden utvisa.

- Det kan man inte säga med bestämdhet att de kommer ha för all evighet. Man brukar tala om att det här ska vara till för statschefen och hans eller hennes familj. Det är inte till för statschefen och hans eller hennes släkt, säger Jan Lindman.

Privata bolag

Medlemmarna i kungafamiljen har också privata förmögenheter och bolag. Aftonbladet skrev för en tid sedan att prinsessan Sofia har startat företag.

Den som får apanage har även rätt att ha vissa andra inkomster, till exempel från delägarskap i vissa aktiebolag, enligt Jan Lindman.

- Det finns inga formella hinder för detta. Det är en lämplighetsfråga vilken typ av inkomster man har. En medlem av kungafamiljen som kan tänkas bli statschef ska alltid värna sin neutralitet. Det är också därför det är så viktigt att kungafamiljens kostnader finansieras av staten, säger Jan Lindman.

ANNONS

Insynen i kungens ekonomi har varit ifrågasatt. Genom en överenskommelse med regeringen redovisar Hovstaterna numera en resultat- och balansräkning som vanliga organisationer, vilket har ökat transparensen något.

- Vad vi då redovisar för kostnader är också avstämt med regering och riksdag. Vi gör det vi har kommit överens om, säger Jan Lindman.

Fakta: Statliga pengar till kungahuset

ANNONS