Kronofogden misstänker att bolag riktar falska krav mot redan skuldsatta personer. Arkivbild.
Kronofogden misstänker att bolag riktar falska krav mot redan skuldsatta personer. Arkivbild.

Kronofogden kan utnyttjas av bedragare

Kronofogden misstänker att flera bolag har utnyttjat myndigheten för att driva in påhittade lån från hundratals redan skuldsatta personer. I värsta fall kan de drabbade bli sittande med skulder på hundratusentals kronor med skyhög ränta.

ANNONS
|

Ärendena började komma in för två år sedan. Det rörde sig om ett tiotal utländska och svenska bolag med utländska företrädare och med namn som var snarlika etablerade finans- och inkassobolag, som ville ha hjälp att begära in skulder.

Efter en tid fattade myndigheten misstankar och våren 2016 började Jerker Loré, jurist på Kronofogden, att ringa runt till betalningsskyldiga. Ingen av dem kände till bolagen.

- Jag ringde 25 personer på ett bräde och fick samma berättelse av allihop, säger Loré till TT.

ANNONS

Redan skuldsatta

Strategin tycks vara att rikta in sig på människor som redan har flera skulder sedan tidigare och som inte protesterar. Omkring 700 personer misstänks ha krävts på betalningar som är helt påhittade, rapporterar SR Ekot.

- Det är helt klart så att det finns aktörer där ute som utnyttjar de här personernas svaga ställning. Fordringar säljs fram och tillbaka mellan olika bolag och det är svårt att ha koll. Man kanske inte ens vill ha koll, tycker att det är jobbigt och skäms, säger Jerker Loré.

I ett fall hävdade ett brittiskt bolag att en kvinna för några år sedan lånade 15000 euro, motsvarande runt 142000 kronor i dagens penningvärde – en påstådd skuld som nu överstiger 400000 kronor. Räntan är 40 procent per år. Eftersom kvinnan skrev under delgivningen från Kronofogden och inte invände fastställdes skulden, som därmed bara kan ändras genom resning.

Polisen utreder

Kronofogden har i det och ytterligare ett ärende fattat det ovanliga beslutet att inte driva in pengar åt bolagen med hänvisning till att man kan bortse från beslut som avser skenfordringar. Bolaget har överklagat till tingsrätten.

ANNONS

I juni gjorde Kronofogden också en polisanmälan mot bolagen. Förundersökningsledaren uppger att det finns fog för att tro att brott har begåtts men att polisen inte är i närheten av att delge någon misstanke.

Under tiden är risken stor för att beteendet fortsätter. Så sent som förra veckan upptäcktes ett nytt bolag med samma karaktäristik, och Kronofogden kan inte garantera att det inte finns fler bolag som har verkat, eller verkar, via myndigheten.

TT

Fakta: Så gör du om du drabbas

Får du hem ett föreläggande i brevlådan innebär det att en fordringsägare har gett Kronofogden i uppdrag att fastslå en skuld. Med föreläggandet följer ett delgivningskvitto. Det ska skrivas på och skicka tillbaka till Kronofogden, oavsett om du håller med om kravet i sig eller inte.

Myndigheten gör i princip ingen prövning av om kravet är riktigt. Om skulden är felaktig måste du omedelbart meddela Kronofogden. Det kallas att bestrida. Skriv ett brev där du beskriver vad som är fel med kravet och varför. Därefter skickar Kronofogden vidare brevet till fordringsägaren och om den inte håller med om invändandet går ärendet vidare till domstol.

Glöm inte att det är upp till fordringsägaren att förklara vad det är för skuld, och vid minsta osäkerhet kan svaranden kräva att fordringsägaren bevisar att skulden finns.

Källa: Kronofogden

ANNONS