Resultatet i kommunsektorn beräknas mer än halveras i år jämfört med förra året. Utöver flyktingkrisens effekter påverkas resultatet av en åldrande befolkning, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Enligt henne behöver skatterna i snitt höjas med runt två kronor per hundralapp fram till 2019. I dag ligger snittet på 32 kronor.
Den senaste tiden har befolkningsprognoserna skrivits upp kraftigt till följd av flyktingskrisen. Men SKL:s beräkningar som baseras på underlag från i maj är redan obsoleta. Det innebär att kostnaderna kommer att bli ännu högre än i SKL:s nuvarande prognos, enligt Bettina Kashefi. Därmed behövs förmodligen ännu högre skattehöjningar eller intäktsökningar av annat slag för att kommunernas ekonomi ska gå ihop.
SKL hoppas också på mer pengar från staten, och verkar bli bönhörd.
Men å andra sidan behövs ett stort tillskott av arbetskraft, så på lite sikt är det något positivt. Integrationen på arbetsmarknaden blir extra viktig framöver, enligt SKL:s ordförande Lena Micko.
Centerns ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström säger att det inte är första gången SKL ropar om stora skattehöjningar. Men det måste vara sista utvägen i ett land med "världens högsta skatter", menar han.
Södertälje är en av de kommuner i landet som tagit emot allra flest flyktingar, men kommunalrådet Boel Godner (S) ser inget behov av att höja skatterna.
Om SKL:s skattehöjning skulle genomföras motsvarar det 2019 en intäktsökning för kommunerna på 38 miljarder kronor.
Det väntas en dryg halvering av kommunsektorns resultat i år jämfört med i fjol, en nedgång från 14 miljarder till 6,5 miljarder kronor.
Landstingens resultat beräknas bli försämrat med 4 miljarder kronor, medan kommunernas överskott beräknas falla från 10,5 till 7,5 miljoner kronor.
För att uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och bidrag beräknas medelskattesatsen bland kommunerna att behöva höjas med två kronor per hundralapp.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting