Inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Budget med hyra, elräkning, hemförsäkring, medlemskap i fack och a-kassa, telefon, internet, tv-avgift, mat, kläder, skor, tvättmedel, möbler, dator, resor, bil, semester... Behöver jag spara, vilken sparform är bäst? Betalningsföreläggande, betalningsanmärkning, indrivningsavgift, påminnelseavgift, inkassokrav, dröjsmålsränta...
- Man får ju en uppfattning om hur det kommer att bli och hur bra man har det hemma, säger Kasper Bröns Weisel och noterar att snabblån bara är en fälla. Själv har han sparat sedan han var åtta.
Tillsammans med klasskamraterna på teknikprogrammets första år på Lindholms tekniska gymnasium har han under några dagar arbetat med projektet Koll på cashen, initierat av Kronofogden, Konsumentverket och Finansinspektionen för att öka kunskapen i privatekonomiska frågor.
De två klasserna deltar samtidigt i projektets tävling, som i år lockat cirka 70 klasser runt om landet. Det gäller bland annat att tävla som ekonomicoach till påhittade personer som hamnat i ekonomisk knipa. Först gäller det att beskriva hur personen hamnat i trångmål, därefter vilken coachning man satt in och hur en hållbar budget ser ut.
- När vi gjorde en ny budget för vår person Hanna, som studerar och flyttat hemifrån, drog vi in gymkortet. Hon kan springa ute i stället. Vi minskade också kontot för kläder och kosmetika, säger Erik Tisell som för egen del under projektet märkte hur mycket pengar ha använder på struntsaker, "skit".
- När jag började föra kassabok såg jag hur det på några veckor blev jättemycket pengar.
Julia Kaborn tog sig an personen Elias som jobbar men som hamnat i trångmål med oöppnade kuvert från inkassobolag. Han funderar på att lösa de akuta problemen med ett sms-lån.
- För att få en bättre ekonomi drog vi ned på hans matkostnader och flera smålån lade vi ihop till ett och då blev totala kostnaden lägre, säger Julia Kaborn som tycker att hon själv har ganska bra koll på sin privatekonomi.
Efter att ha genomfört Koll på cashen tycks det tveksamt om det blev någon större aha-upplevelse för någon elev.
- Vi har kanske inte lärt oss jättemycket. Det mesta kände vi redan till. Men det var roligt och nyttan är kanske att jag tänker lite mer kring privatekonomiska frågor, säger Jeremiah Sund.
Carina Mathiasson, lärare i samhällskunskap för klasserna som tävlat i Koll på cashen, är inte fullt ut entusiastisk till innehållet i tävlingsupplägget, även om Koll på cashen-materialet är gediget.
- Men jag är övertygad om att alla helt klart har lärt sig något. Syftet är att undvika skuldsättning, det finns massor som lockar med erbjudanden om lån, och att eleverna inser hur allvarligt det kan bli om man hamnar hos Kronofogden, säger Carina Mahiasson när det ringer ut från lektionen Koll på cashen.
