–De flesta föräldrar tycker att det är knepigt och funderar mycket. Diskussionen är lite laddad, säger Bodil Hallin som är familjeekonom på IKANO-banken.
Hon påpekar att föräldrar inte är skyldiga att försörja sina barn efter att de fyllt 18 år, eller efter 21 år om de går kvar i gymnasiet. Barnen är ansvariga för att försörja sig själva oavsett om de har inkomst eller inte.
–Ändå tycker många att det känns konstigt. Man kan känna sig både obekväm och girig och det är lätt att tänka att man är en dålig förälder, säger Bodil Hallin.
Det bästa, säger hon, är att försöka hitta nya roller – att se barnen som vuxna människor som man ska försöka komma överens med. Hon påpekar också att det inte finns något rätt och fel. Varje familj måste på egen hand komma fram till en lösning.
Men hennes generella råd är att om barnen har en inkomst, bör man låta dem betala hemma. Inte minst eftersom hushållets kostnader ökar när barnen tar studenten. Studiebidraget på 1 050 kronor försvinner, barnen äter inte längre lunch i skolan och om man som ensamstående har fått underhåll från den andra föräldern, försvinner det. Det kan innebära flera tusen kronor i ökade kostnader för hushållet.
–Oavsett om man som förälder behöver ta betalt eller inte, tycker jag att man ska göra det. Man gör barnen en tjänst, de lär sig att prioritera bland utgifterna och får förståelse för vad saker kostar. Det är ett sätt att rusta dem inför vuxenlivet, säger hon.
Hon säger också att om man inte känner att pengarna behövs i hushållet, kan man spara dem och sedan ge dem till barnen när de väl flyttar, som en sorts startkapital.
Enligt Konsumentverkets uträkning är det rimligt att ta ungefär 4 000 kronor betalt av sitt barn som bor hemma. Bodil Hallin tycker att det är en rimlig summa – inte minst jämfört med vad barnen hade fått betala för ett eget boende – men säger också att summan förstås kan variera.
Det som kan bli knepigt är när barnen inte har någon inkomst, vilket i dag är en realitet för många unga. Har de tillfälliga jobb med låga och osäkra inkomster, tycker Bodil Hallin att man kan komma överens om en lägre summa. Har barnen ingen inkomst alls blir det i praktiken omöjligt för dem att betala. Kanske kan man i så fall komma överens om att de tar ett stort ansvar hemma för disk, tvätt, matlagning och städning, säger Bodil Hallin.
–Det viktigaste är att man verkligen tar sig tid att sitta ner och diskutera med barnen, säger hon.
P-O Hesselbom är familjerådgivare och socionom. Han säger att det finns en psykologisk poäng i att ta betalt av sina barn, eftersom det blir ett steg i den separationsprocess som varje förälder måste gå igenom när barnen blir vuxna.
–Slutmålet är att barnen ska klara sig själva och att ta betalt kan vara ett sätt att förbereda dem, säger han.
Men att ta betalt är inte det enda sättet. Det viktiga, säger P-O Hesselbom, är att man successivt förändrar relationen och ger barnen ett ökat ansvar. Det kan handla om att de i större utsträckning får hjälpa till att städa, laga mat eller handla.
–Det är inte fel att inte ta betalt. Huvudsaken är att man får igång den där processen, att barnen får ett förtroende. Ju mer de klarar sig själva, desto mer förberedda blir de för vuxenlivet.
betala efter förmåga. Annette och Peter Eckerström tar inte betalt av dottern Marie, som bor hemma, eftersom hon jobbar som vikarie med låga och osäkra inkomster. ”Men skulle barnen tjäna mycket är det vettigt att ta betalt av dem. Har de väldigt mycket pengar att röra sig med får de helt fel intryck av hur det är att vara vuxen”, säger Annette Eckerström.
