Tekniken ni använder på Swedish Hydro Solutions kommer från Seattle. Hur fick du nys om den?
– Jag flyttade till Seattle efter att ha pluggat miljövetenskap här i Göteborg. Först arbetade jag med miljöfrågor på ett barnsjukhus, men sedan träffade jag en man som drev ett byggbolag, och som ville börja satsa på vattenrening. USA ligger minst ett decennium före Europa på det området, eftersom man har mycket skarpare regler. Om entreprenörerna inte kan uppfylla vattenreningskraven får markarbeten helt enkelt ligga nere under de perioder då det regnar som mest. Det är amerikanen John Macpherson som utvecklat just den här tekniken, som går ut på att man använder ett ämne som heter kitosan för att få partiklarna i det smutsiga vattnet att skikta sig. John och jag arbetade på flera gemensamma projekt, först på olika bolag och till sist tillsammans på University Mechanical Contractors.
Hur kommer det sig att du ville ta tekniken till Sverige? – Ofta när jag var hemma i Sverige och hälsade på brukade jag träffa min gamla kompis Anders Lindqvist. Han arbetade som miljökonsult och tyckte inte att det fanns någon riktigt relevant teknik för vattenrening i Sverige. Trots att vi har ett vattendirektiv från EU sedan 17 år tillbaka kände han att han oftare fick söka dispenser från myndigheternas krav, än att faktiskt lösa vattenreningen. Till slut frågade han om vi inte kunde försöka ta fram ett koncept för Europa.
Var det bara att föra över tekniken rakt av?
– Nja, anläggningarna vi gjorde i USA var stora och komplexa, och krävde i princip utbildad personal på heltid för driften. Så vi började med att hitta ett sätt göra det billigare och enklare. Dumma ner tekniken, kan man säga. Vi hittade en rätt elegant lösning som vi patenterade här i Sverige. Anders började driva företaget på halvtid, medan jag fortfarande var kvar i USA utan direkta planer på att flytta därifrån.
Vad fick dig att ta steget och flytta tillbaka till Sverige? – Det var en kombination av saker, men framför allt kändes det som att intresset växte mer och mer här. Jag hade ett heltidsjobb i Seattle, men lade också kvällar och helger på att hjälpa Anders med de tekniska detaljerna. Till slut insåg jag att jag var tvungen att välja. Då kändes det så pass spännande med det nya företaget att jag valde att flytta hem. Just nu är ni inblandade i ett par projekt som är kopplade till förberedelserna för Västlänken.
Hur gick det till? – Anders pratade med alla miljökonsulter han kände och berättade att vi hade en ny häftig teknik för vattenrening. Oftast är det de som involveras när entreprenörer ska ta fram miljöplaner. Sedan har vi haft en del direktkontakt med Trafikverket, som länge letat efter en effektiv vattenreningsteknik för nya entreprenadprojekt. Vi är ganska nya, och att introducera ny teknik i en ganska konservativ bransch kan annars ta tid.
Är det svårt att komma in och säga: sök inte dispens, köp teknik av oss istället? – Det krävs tillsynsmyndigheter som ger tydliga direktiv. Det är svårt för entreprenörerna att rena vatten bara för att vara snälla, eftersom det innebär extra kostnader som de bara kan berättiga om det finns incitament för det.
Men ni är trots allt inte först på marknaden när det gäller vattenreningsteknik. – För entreprenadbranschen har det inte funnits mycket relevant teknik. Ofta har man fått transportera stora mängder vatten i lastbilar till mottagningsanläggningar, vilket är både dyrt och tär på miljön. Klart det kan komma någon som utvecklar annan bra teknik, men i dag ser vi ett jättebehov av lösningar som vår. Alla EU-länder har egentligen varit för frikostiga med dispenser sedan vattendirektivet kom år 2000, men nu börjar både EU och medlemsländernas respektive myndigheter att ta det på allvar. Förra året kom till exempel den så kallade Weserdomen i EU-domstolen, som slår fast att ett byggprojekt inte får utföras alls om man riskerar att försämra vattenmiljön.
Ni är fortfarande ett ungt bolag. Går ni runt ekonomiskt?
– Ja, i dag är vi vinstdrivande. En viktig del för oss har varit att det finns mycket bra stöd för nya företag i Sverige, från Vinnova och Almi till exempel. Just nu har vi fyra entreprenadprojekt igång i Göteborg, och ytterligare byggprojekt i till exempel Borås och Karlskrona. Dessutom har vi flera projekt igång som gäller processvatten från industriverksamheter och gruvindustri. Det är en bra start, men varje gång vi måste bygga ett nytt reningssystem är det en stor kostnad. Där ligger de finansiella trösklarna. Därför tittar vi också på samarbeten med andra aktörer som skulle kunna ha våra system och sköta driften i andra delar av landet.
Vad är nästa steg för företaget?
– Just nu tittar vi på hur vi skulle kunna skala upp också utanför Sverige. Det är ju samma lagstiftning som gäller i hela EU, och man har samma brist på teknik. Vi har börjat föra samtal med företag utanför Sverige som skulle kunna sköta driften i andra länder. Det är en fortgående process.
Fakta: Jakob Sjöberg
- Ålder: 37
- Bor: Johanneberg
- Bakgrund: Miljövetenskap på Göteborgs Universitet, arbetade med vattenreningsfrågor på olika bolag i Seattle i nio år, senast University Mechanical Contractors.
- Gör: Medgrundare av och teknikexpert på Swedish Hydro Solutions, med säte i Alingsås.
Hur:
Vi besöker ett förberedande markarbete för Västlänken, precis intill Partihallarna, I en container står ett kar uppställt, där förorenat vatten passerar genom långa ”strumpor” fyllda med gelé och det verksamma ämnet kitosan. Kitosanet får partiklarna i vattnet att skikta sig, så att lera, tungmetaller och kemikalier kan tas om hand.
Varför:
Mark- och miljödomstolen har de senaste två veckorna hållit förhandlingar om Västlänkens väntade miljöpåverkan. Swedish Hydro Solutions är en liten kugge i det hjulet, men kan sitta på nyckeln till ett svårlöst problem – vattenföroreningarna.
Reflektion:
Det är en god tid att arbeta med miljöteknik, då kraven så sakteliga börjar skärpas (eller efterlevas). Men hur kommer ett litet företag från Alingsås stå sig i den jätteindustri som omger bygg- och infrastrukturprojekt? Det gäller att tekniken är så unik som de utlovar.
Sjöberg om…
Krabbskal
Det verksamma ämnet vi använder för vattenrening heter kitosan. Det är som havets cellulosa och finns i många vattenlevande organismer med skal. Vårt kitosan tas fram av krabbskal som är restavfall från livsmedelsindustrin, på en anläggning i Mexiko.
Krisområden
Drömmen är att kunna använda den här tekniken där den behövs mest – i krisdrabbade områden där man behöver rent dricksvatten, men inte kan borra brunnar eller ha stora reningsverk. Det kan till exempel handla om översvämningsdrabbade områden. Vi har börjat skissa på en design, men kraven är otroligt höga. Det är också en helt annan affärsmodell.
Leran
När man börjar gräva i marken vid ett bygge exponerar man fina lerpartiklar som annars ligger inbäddade i grus och sand. De är något av det värsta för miljön, hur konstigt det än låter. Regnvattnet och uppträngande grundvatten som pumpas bort för med sig lerpartiklarna ut i sjöar och vattendrag. Där blockerar de först mycket av solljuset från att nå ner i vattnet. När de väl lägger sig på botten kväver de det som växer där.
