Uppemot 80000 nytillkomna svenskar finns inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. En mindre del av dessa, de som har någon form av yrkes- eller utbildningskompetens, skolas in på den svenska arbetsmarknaden där det råder brist på yrkeskunnigt folk, enligt de så kallade snabbspåren. Starten har gått trögt och kritiken har varit hård från bland annat arbetsgivare som talat om en byråkratisk process.
Nu, ett och ett halvt år senare, börjar det sakta röra på sig. I mars hade 3540 personer påbörjat ett snabbspår sedan inledningen av 2016. I höstas var den siffran drygt 2000 personer. Bra eller dåligt? En okej ökning, tycker både Arbetsförmedlingen och ministern.
- Generellt ser vi att arbetet går framåt. Vi har fler spår som omfattar fler yrken. Ökningen är rimlig, säger Roy Melchert, Arbetsförmedlingens chef för etablering av nyanlända svenskar på arbetsmarknaden.
Framtidens modell
Det går i rätt riktning. Men det finns en hel del problem fortfarande, det är en ny reform och ett nytt sätt att arbeta på, och en hel jättemyndighet att vända, enligt Ylva Johansson.
- Det här är framtidens modell, det är så här vi ska jobba. Det är klart att det tar tid med nya sätt att arbeta, säger hon.
Om resultaten av snabbspåren så här långt, säger hon:
- Jag tror det kommer fortsätta att förbättras.
Men en djupare analys visar att Arbetsförmedlingens siffror inte är jätteimponerande. I mars 2017 var 1222 personer i ett snabbspår. I maj 2016 var den siffran 1015. Men Roy Melchert tycker att det är fel sätt att tolka siffrorna.
- Totalt sett är det fler som gått ett snabbspår än i höstas, säger han.
Ingen genväg
De stora utmaningarna med systemet att få flyktingar med yrkeskompetens från hemlandet in på svensk arbetsmarknad, är att matcha rätt.
Är då snabbspåret ett snabbspår in på arbetsmarknaden? Ja, vad gäller att snabbt fånga upp de nyanländas kompetenser, enligt Roy Melchert.
- Men det är ingen genväg till arbete, säger han.
Regeringen vill gärna framhäva att svensk arbetsmarknad går starkt och att sysselsättningsgraden är högst i EU. Men förbättringarna når inte alla. Klyftan mellan utrikes och inrikes födda är fortsatt stor. I fjol låg arbetslösheten bland vuxna födda utanför Europa på drygt 20 procent, för inrikes födda vuxna var siffran 3,0 procent, enligt regeringens ekonomiska vårproposition. För utomeuropeiskt födda utan gymnasieutbildning var arbetslösheten 36 procent, en siffra som stigit kraftigt de senaste åren.
Fakta: Snabbspåren
Inom följande områden finns överenskommelser om snabbspår mellan arbetsmarknadens parter.
Kockar
Livsmedelsbranschen
Energibranschen
Fastighetsbranschen
Legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården
Målare
Tjänstemän inom byggsektorn
Lastbilsförare
Lärare och förskollärare
Samhällsvetare, inklusive ekonomer och jurister
Socialt arbete
Djursjukskötare
Träindustrin
Elteknikbranschen
Källa: Arbetsförmedlingen