KI:s barometer för februari stärker bilden av en svensk ekonomi som fortsätter att växa i snabb takt – trots två år med sammanlagt cirka sju procent i tillväxt, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
- Det är ett rejält tryck i den svenska ekonomin, säger han.
Uppåtrisker i många prognoser
Bland storbankens ekonomer förbereder man en rejäl höjning av den svenska BNP-prognosen. I december räknade de med en tillväxt på 2,3 procent 2017.
- Det här pekar på uppåtrisker i många prognoser, inklusive vår egen och Riksbankens, säger Isaksson.
Riksbankens senaste prognos säger att svensk BNP under 2017 ökar med 2,7 procent kalenderkorrigerat, vilket Isaksson ser som en mer rimlig bedömning.
Konjunkturinstitutet pekar i sin barometer på att samtliga företagssektorer som ingår i enkätunderlaget rapporterar ett starkt eller mycket starkt läge.
"Även detaljhandelns förtroende har återhämtat sig från förra månadens nedgång och ligger nu åter något över det historiska genomsnittet", skriver Konjunkturinstitutet (KI) i ett pressmeddelande.
En effekt av den fortsatt höga tillväxten är att trycket ökat markant på den svenska arbetsmarknaden.
- Det är flaskhalsar och svårt att få tag på arbetskraft nästan i varje sektor numera. Till och med industrin har börjat anställa och har problem att få tag på personal med rätt kompetens, säger Isaksson.
Mer stimulanser osannolika
För Riksbanken, som i sitt räntebesked förra veckan inte uteslöt ytterligare stimulansåtgärder, innebär KI-siffrorna att dörren nu i princip är stängd för mer räntesänkningar och förlängda stödköpsprogram, enligt Nordea-ekonomen.
- Ytterligare stimulansåtgärder i olika former har blivit mer osannolika, säger Isaksson.
Men då den svenska ekonomin är räntekänslig och snabba kronförstärkningar kan göra det svårt att uppnå inflationsmålet räknar Isaksson med att Riksbanken i princip följer sin så kallade räntebana och inte börjar höja styrräntan förrän i början av nästa år.
- Vi tror att det dröjer innan de börjar prata om åtstramningar.
Fakta: Inflationsförväntningarna lyfter
Konjunkturinstitutets barometerindikator sjönk till 111,6 i februari från 111,9 januari. Men det är fortfarande betydligt över det historiska genomsnittet.
Hushållens konfidensindikator sjönk till 104,5 i februari, ned från 104,6 i januari.
Hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt, rensat från extremvärden, ökar samtidigt till 2,7 procent. Det är en uppgång från 2,2 procent i januari.
Hushållens ränteförändringar på ett års sikt stiger samtidigt marginellt till 2,22 procent, upp från 2,19 procent i januari.