- Ett första steg är att återgå till kapitalmarknaden, förklarar han i samband med ett besök i Aten, enligt Reuters.
Redan i dag tog Grekland ett viktigt steg i återhämtningen genom att göra comeback på obligationsmarknaden för första gången sedan 2014. Bortsett från några få lånemöjligheter det året, har Grekland i princip varit utanför obligationsmarknaden sedan 2010 då landet godkändes för det första av de totalt tre stödprogrammen.
Återinträdet kan nu ses som ett sätt för Grekland att visa självförtroende, enligt Moscovici.
"Sänder en signal"
- Det sänder också ut en signal till marknader att Grekland uppfyller de villkor och reformkrav som har bestämts och att landet är på väg mot stabilitet, säger han.
Grekland inledde med att bland annat ge ut nya femåriga obligationer med en ränta på cirka 4,75 procent. Det är lägre än räntan som landet tvingades återbetala för sin senaste jämförbara obligation på 4,9 procent, enligt Financial Times.
Dagens comeback bör dock hittills bara ses som en provkörning för att ta reda på om Grekland kan stå på sina egna ben efter att landets tredje stödprogram med nödlån löper ut i augusti 2018.
"Kritiskt ögonblick"
Moscovici säger att detta är ett "kritiskt ögonblick" för Grekland. Men han är i stort sett optimistisk.
- Grekland är verkligen på väg mot en återhämtning, men vi måste fortsätta det goda arbetet, säger han.
Samtidigt måste även Greklands långivare hålla sina löften om de skuldlättnader som man kom överens om i eurogruppens möte i juni, enligt Moscovici.
- Skuldlättnader måste vara på plats vid slutet av stödprogrammet, men tills dess går det att ta det beslutet. Vi måste fortsätta arbeta hårt för att avsluta programmet, säger han.
Fakta: Skuldberg på 197 procent av BNP
Greklands statsskuld har svällt till 197 procent av BNP under de dryga sju åren av djup kris, som bland annat raderat ut en stor del av landets BNP. Taket i EU:s stabilitetspakt ligger på 60 procent av BNP.
Tidigare i juli gav euroländerna klartecken för utbetalningen av nästa del i Greklands senaste krispaket från sommaren 2015. De 8,5 miljarder euro som Grekland får ut via ESM (stabilitetsfonden) godkändes i princip redan i juni.
Förra veckan godkände även Internationella valutafonden IMF ett nytt stödprogram på 1,8 miljarder dollar, motsvarande nära 15 miljarder kronor. Utbetalningen sker på villkor att euroländerna går med på att ge skuldlättnader till Grekland.
IMF-chefen Christine Lagarde motiverade det med att man ser tydligt en ny politisk realitet som skapar ett klimat av förtroende. Lagarde påpekade samtidigt att "mer måste göras" för att på längre sikt hantera Greklands gigantiska statsskuld.
