- Vi kommer att föra Grekland ur stödprogrammen, vi kommer att föra landet ut ur övervakningen, vi kommer att föra landet ut ur krisen, säger Tsipras.
Han beskriver uppgörelsen med långivarna som en hedervärd kompromiss, som innebär att Grekland har vänt blad i relationen med långivarna ifråga om nya åtstramningskrav.
Eurozonens finansministrar beslöt nyligen att skicka en expertgrupp till Aten för att utvärdera om landet har uppfyllt villkoren för nya nödlån.
En stötesten vid sidan av budget- och reformkrav är frågan om det inte är dags för skuldnedskrivningar som drar ned Greklands skuldberg på 180 procent av BNP till en mer hanterlig nivå.
IMF-chefen Christine Lagarde sade så sent som i onsdags att Grekland inte behöver en skuldnedskrivning, men däremot förlängda löptider på lånen och justerade räntenivåer.
Motståndet mot grekiska skuldlättnader kommer främst från Tyskland, Greklands största långivare, vars regering står inför ett parlamentsval den 24 september.
Fakta: Stora betalningskrav i sommar
Krislandet Grekland har behövt nödlån sedan 2010 för att inte tvingas ställa in betalningar. Under 2015 spårade det andra stödprogrammet ur och det tredje kom på plats först sedan det riktats hot mot Grekland om att landet kunde sparkas ut ur eurozonen.
Inom ramen för det tredje stödprogrammet har villkorade nödlån på 86 miljarder euro utlovats. Hittills har 31,7 miljarder euro betalats ut. Men det behövs mer för att landet ska klara av att hantera amorteringar och räntor på sammanlagt 7,5 miljarder euro i juli.
Greklands statskuld har sedan våren 2010 skenat iväg till nästan 350 miljarder euro, motsvarande cirka 180 procent av landets BNP. Övriga euroländer står för en majoritet av lånen, bland annat via stödfonder som EFSF och ESM, Andra stora långivare är IMF, ECB och grekiska banker.
Källor: BBC, Reuters