I en serie artiklar har tidningarna Dagens Nyheter och Expressen granskat det amerikanska företaget Google. Där visas bland annat hur filmer fått ligga kvar på Youtube, trots att innehållet i dem har lett till fällande domar för hets mot folkgrupp och misshandel.
Men också hur en antisemitisk lista över judiska personer kommit upp högt i Googles sökverktyg – och att företaget sålt annonser i samband med listan. Tidningarna har också visat hur borttagna klipp snabbt kommit upp på Youtube igen.
Blivit "hatets hovleverantör"
Enligt Jeanette Gustafsdotter, vd på branschorganisationen Tidningutgivarna, har Google misslyckats med att ta ansvar för det material de publicerar. I en debattartikel skriver hon att bolaget blivit "hatets hovleverantör".
– Det är först och främst de som gör själva materialet som gör sig skyldiga till lagbrott. Men därutöver är det också de som tillhandahåller plattformen som har ett juridiskt ansvar. Det är BBS-lagen, att den som är ansvarig på företaget som tillhandahåller plattformen också har ett ansvar för att ha uppsikt och ta bort material som bryter mot lagen, säger hon.
Förutom de lagar som gäller i Sverige påpekar Gustafsdotter att det material som publiceras i svenska tidningar också regleras av de pressetiska reglerna, som går längre än lagen. Något liknande branschsystem finns inte för publiceringar på sajter som Youtube och Facebook.
– De infördes 1916 som ett resultat av att lagstiftarna inte var nöjda med hur pressen hanterade de regler som fanns. Då införde branschen ett självreglerande system. Samhället måste bygga på en kombination av lagregler och pressetiska regler, säger hon.
Tror du att det på sikt kommer att införas liknande regler för nätjättar?
– Det kan vara ett tänkbart scenario. Jag tror mycket på självreglerande etiska regler.
Googlechefen: Vi följer lagen
Googles Sverigechef heter Anna Wiklund – och DN har konfronterat henne i samband med en tech-konferens i Stockholm. På frågan om varför material från en hatsajt som tagits bort har återpublicerats på sajten svarar hon:
– De är väldigt kreativa och det är väldigt komplext hela situationen och Youtube har väldigt många som tittar på det här just nu. Överlag är det så att vi inte tillåter hot och trakasserier vare sig om det är individer eller grupper eller er journalister heller. Vi har tydliga policys kring det och dessutom följer Youtube svensk lagstiftning. Det jag också vill betona i det här är att sker hot och trakasserier på plattformen, då måste de som blir hotade gå till polisen, säger hon till DN.
