Vid 4000 tons låskraft skjuts den smälta plasten in i formen. Efter 80 sekunder är det klart och det svarta stötfångarhöljet plockas ut av en fyra meter hög, orange robotarm. ”Beträd ej robotens arbetsområde”, varnar en gul skylt.
– Vi levererar 54 stötfångare i timmen som går direkt till Volvos lina i Torslanda, berättar fabrikschef Per Wedel.
Underleverantören Plastal tillverkar exteriöra plastprodukter till fordonsindustrin, förutom fångare även tröskelskydd, takspoilers och dörrlister. Och det går bra nu. Aktiviteten i fabriken är febril och personalstyrkan på 300 personer har utökats till 400 på ett och ett halvt år.
Annat var det för ett par år sedan när finanskrisen slog hårt mot den konjunkturberoende fordonsindustrin. Plastal var då ägt av riskkapitalbolaget Nordic Capital, som inlett en expansionsfas genom att även köpa upp det tyska bolaget DnK.
– Man hade börjat bygga upp och startat integreringen av den här större koncernen, sen kom krisen 2008 och i samband med det fick man likviditetsproblem. Den finansieringslösning man valt kollapsade och man klarade inte att av att attrahera nytt kapital och blev tvungna att sätta bolaget i konkurs, berättar Plastals vd Martin Larsson.
MEN KONKURSEN BLEV inte slutet för Plastal. Handelsbanken, som var en av de stora kreditgivarna, tog över och drev delar av verksamheten vidare medan andra delar såldes. Det som blev kvar under bankens ägarskap är dagens Plastal med fabriker i Arendal, Simrishamn, norska Raufoss och belgiska Gent.
Närheten till Volvo Cars fabriker i Göteborg och Gent är inte en slump. Varje dygn levereras 1 000 stötfångare från Arendal till Volvo Cars fabrik i Torslanda. Pålitliga och punktliga leveranser är A och O och på datorskärmar runt om i Göteborgsfabriken visas Volvo Cars produktion och Plastals leveranser i realtid.
Trots konkursen 2009 missade Plastal inte en enda leverans till sina kunder, vilket Martin Larsson tycker var viktigt för bolagets trovärdighet.
– Man gjorde allt man kunde för att inte skada kunderna, och lyckades med det. Ett stopp hos oss innebär att linan hos Volvo stannar, det hade blivit en jättestor påverkan. Vi visade att bolaget hade en förmåga att lösa en krissituation utan att det påverkade kunderna. Det var viktigt för att skapa ett förtroende för framtiden, säger han.
MEN UTMANINGARNA VAR inte över för Plastal. 2011 gick en av bolagets största kunder, Saab Automobile, i konkurs. För Plastals fabrik i Simrishamn, som formsprutade och lackade stötfångare åt Saab, var det ett hårt slag. Lackeringen fick stänga och personalstyrkan halverades. Året därpå fick Plastal en ny vd, Martin Larsson, som tidigare jobbat på just Saab.
I DAG, FEM år senare, är tiderna betydligt ljusare för Plastal. Volvo Cars framgångar har gett ringar på vattnet för dess underleverantörer och fabriken i Arendal har till omsättning mätt nu gått om bolagets tidigare flaggskepp i Gent. Även lackeringen i Simrishamn har öppnat igen, med 300 anställda.
– Volvos framgång har varit vår framgång. Här i Göteborg har vi ökat både omsättningen och personalstyrkan med 30–40 procent, säger Per Wedel.
Även framtiden ser ljus ut. Sedan maj i fjol har Plastal nya ägare, den kanadensiska koncernen Plasman, och står nu inför en internationell expansion.
– Vår avsikt är i första hand att expandera med fler fabriker inom Europa, men även att börja erbjuda leveranser globalt.Vi har inlett dialoger med många nya kunder, som Honda, Volkswagen och Ford. Med Plasman som ägare får vi även tillgång till hela den nordamerikanska marknaden, säger Martin Larsson.
Bland de nya kunderna finns också AB Volvo. Att bredda kundkretsen ser Martin Larsson som ett viktigt steg för att bli mindre konjunkturberoende.
– Med fler kunder sprider vi riskerna och vi blir mindre konjunkturkänsliga som en del av en global koncern, säger han.