Bostadsägares förmögenhet ökar i takt med att bostadspriserna fortsätter uppåt, samtidigt som skillnaderna mellan de som äger sitt boende och de som hyr ökar. Arkivbild.
Bostadsägares förmögenhet ökar i takt med att bostadspriserna fortsätter uppåt, samtidigt som skillnaderna mellan de som äger sitt boende och de som hyr ökar. Arkivbild.

Gapet mellan rika och fattiga ökar

Den rikaste tiondelen av svenskarna har ökat sin andel av landets samlade förmögenhet – samtidigt som de fattiga blivit allt mer skuldsatta, visar en ny studie.

ANNONS
|

- Det är inte den yttersta toppen som drar ifrån, utan det verkar vara förmögenhetsägare i gruppen därunder. Framförallt folk med stora bostadsrätter, värdefulla hus och med pengar på banken, säger professor Daniel Waldenström vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), en av de bakom studien, till TT.

Fattiga mer skuldsatta

Enligt studien ökade den rikaste tiondelen av svenskarna sin andel av landets samlande förmögenhet mellan 2007–2012 från 19,2 procent till 21,7 procent.

ANNONS

Forskarna har, i brist på statistik på grund av den sedan tidigare avskaffade förmögenhetsskatten, dock fått gå bakvägen och titta på taxerade kapitalinkomster och fastighetstaxering istället. Studien mäter därför snarare trender än nivåer, poängterar Waldenström.

- Men vi tror på trenden. Förmögenhetsskillnader verkar ha ökat, framför allt under åren kring finanskrisen.

För tre tiondelar av svenskarna har skulderna under samma period dock överstigit tillgångarna.

- Folk utan kapital blir mer skuldsatta, de tar ut pengar från banken. Det är grundorsakerna till varför vi ser ökningen under 2008 och 2009.

Flera förklaringar

Finanskrisen bidrog sannolikt med ökad arbetslöshet och osäkerhet på tillgångsmarknaderna, menar Waldenström som ser en möjlig förklaring mellan politikskiftet i Sverige och de ökade skillnaderna.

Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson bedömer å sin sida att mycket av de ökade förmögenhetsklyftorna kan förklaras av de senaste årens låga ränteläge som ökat värdet på tillgångar, speciellt bostäder, men även aktier. Å andra sidan har dessa relativt rika människor samtidigt fått sämre avkastning på tillgångarna – så frågan är om de blivit rikare i verklig mening, resonerar Hansson.

ANNONS

Politiskt har sänkt fastighetsskatt och slopad förmögenhetsskatt också påverkat genom att det eldat på värdet av olika tillgångar. Även löneinkomster påverkar. Den nya regeringen har ökat progressiviteten i skatteskalan, det vill säga välbetalda betalar en högre procentsats i skatt.

- Men sånt tar tid innan det ger utslag på förmögenheterna, säger Hansson till TT.

"Tudelat samhälle"

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, ser IFN:s studie som ett viktigt komplement till tidigare studier om ökad inkomstspridning.

- En utveckling i riktning mot mindre jämlikhet, säger han till TT.

Utvecklingen mot större inkomst- och förmögenhetsskillnader kan också, enligt Calmfors, komma att förstärkas under kommande år, i takt med att allt fler nyanlända immigranter inkluderas i statistiken.

- Det blir ett mer tudelat samhälle. Det är med mina värderingar inte önskvärt.

ANNONS

Fakta: Förändrade skatter

Förmögenhetsskatten, som infördes i Sverige 1947, avskaffades av Alliansregeringen år 2007.

Fastighetsskatten avskaffades 2008 och ersattes av en kommunal avgift. Den begränsas uppåt av ett takbelopp.

Gåvo- och arvsskatt avskaffades 2004 av den socialdemokratiska regeringen.

Källa: Näringslivets Ekonomifakta

ANNONS