Butikernas utbud av glutenfritt fortsätter att växa – trots oklara hälsofördelar. Arkivbild.
Butikernas utbud av glutenfritt fortsätter att växa – trots oklara hälsofördelar. Arkivbild.

Fortsatt uppsving för glutenfritt

Butikernas utbud av glutenfria produkter har ökat explosionsartat de senaste åren och handlarnas intäkter växer. Men för de flesta är en glutenfri kost onödig – det är viktigare att variera sin kost.

ANNONS
|

Glutenfritt är de senaste årens starkaste mattrend. Samtliga tre stora svenska matvarukedjor har ökat både försäljning och utbud rejält. Coop har fördubblat sitt sortiment av glutenfritt de senaste fem åren. Ica har lanserat ett eget glutenfritt sortiment som successivt ökar, medan Hemköp har trefaldigat omsättningen på glutenfria varor sedan 2010.

- Det är en bred västerländsk trend att vi tar hand om oss mer. I det ingår även maten där vi ju översköljs med budskap om hur vi ska äta för att hålla oss friska och må bättre. Glutenfritt anses mer hälsosamt, säger Marie Söderqvist, vd på Livsmedelsföretagen.

ANNONS

Den glutenfria trenden har sitt ursprung i en australiensisk forskningsstudie som visade att fler än vi trott är känsliga för gluten.

Pengar att tjäna

Delar av studien dementerades senare, men resultaten fick ändå stor spridning och bidrog till en glutenfri trend i USA, som så småningom nådde även Sverige.

Läkare och näringsexperter är kritiska. De framhåller att det inte finns några bevisade hälsoeffekter med att äta glutenfritt, utom för dem som verkligen är glutenintoleranta. Att köpa glutenfritt är samtidigt ingen billig historia. Produkterna kostar ofta mångdubbelt så mycket som motsvarande varor utan gluten, enligt konsumentundersökningar.

- Många som inte har någon diagnos ökar sina livsmedelskostnader helt i onödan när de skulle få större hälsovinster genom att äta grönare och mer varierat, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Louise Ungerth, taleskvinna på Konsumentföreningen Stockholm, anser att fokuset på gluten riskerar att skymma det som egentligen är grunden till eventuella hälsoproblem.

- Många som börjar äta glutenfritt gör det kanske för att de har problem med magen. Men det kan ju finnas mycket annat som ligger bakom det – en generellt dålig mathållning och mycket stress till exempel. Har man riktiga problem med magen ska man gå till doktorn och göra en riktig utredning, säger hon.

ANNONS

Många dieter

Hon kopplar också trenden till en ökad oro för kroppsliga fenomen som inte alls behöver vara onormala.

- Förut accepterade man att man var lite gasig – nu gör man inte det. Nu ska man vara 100 procent problemfri, säger hon.

Många dieter har trendat de senaste åren, förutom glutenfritt exempelvis LCHF, GI, stenålderskost och 5:2. Det är inte alltid lätt att veta vad som är hälsosamt.

- Ofta tror jag att det handlar om att försöka gå ner i vikt. Att då bara äta lite mindre eller att sluta äta godis och dricka läsk känns kanske svårt och tråkigt. Då kan det framstå som enklare att ta bort något helt. Jag skulle önska att folk slapp hålla på med alla dessa dieter och att man i stället hittade ett sätt att äta som funkar hela livet, säger Åsa Brugård Konde.

ANNONS

Mera vego

Frågan är om suget efter glutenfritt nått sin topp ännu. Marie Söderqvist tror inte det.

- Däremot tror jag att vi kommer att få se mer av en annan typ av varor, produkter som från början inte bygger på vetemjölet. Som bönpasta och kakor gjorda på nötter och dadlar. Det är inte produkter där du bara uteslutit gluten, utan tankesättet är från början helt annorlunda, säger hon.

TT: Vad blir nästa trend när det gäller kost och hälsa?

- Det vi ser växer väldigt mycket är vegetariska koncept. Maten kommer att vara mer grönsaksbaserad, säger Marie Söderqvist.

TT

Bakgrund: Startade med australiensisk studie

För några år sedan visade en forskningsstudie i Australien att fler än vi trott är känsliga för gluten. Forskaren Peter Gibsons resultat fick stor spridning och bidrog till en glutenfri trend i USA.

Peter Gibson gick senare ut och dementerade delar av studien och kom med mer välgjorda uppföljningsstudier. Resultaten berodde inte på att maten var glutenfri utan på att den var låg på vissa kolhydrater som tarmen har svårt att bryta ned. Forskargruppen myntade begreppet Fodmap, som är ett samlingsbegrepp för en mängd olika kolhydrater som finns i allt från mjölk och vetemjöl till lök och honung. En del personer med orolig mage verkar må bättre om de minskar mängden Fodmap i sin kost.

I dag börjar många äta glutenfritt på egen hand, men då blir det svårt att fastställa om man har celiaki. Blodprovsanalyserna är bara tillförlitliga om man har gluten i sin dagliga kost.

Fakta: Celiaki

I Sverige är det cirka en till två procent av befolkningen som har diagnosen celiaki.

Vid misstanke om celiaki (glutenintolerans) så är första steget ett blodprov. Om resultatet tyder på glutenintolerans tas i normalfallet sedan ett vävnadsprov (biopsi) i tunntarmen för att få en slutlig diagnos.

Att vara glutenintolerant innebär att glutenproteinet (som finns i vete, korn och råg) drar i gång en inflammation i tunntarmens slemhinna, tarmluddet skadas och förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och annan näring förstörs.

För de med glutenöverkänslighet, celiaki, behöver maten vara 100-procentigt glutenfri.

Sjukdomen kan bryta ut i vilken ålder som helst. Ärftligheten är hög och risken är 15 procent att få celiaki om någon annan i familjen har sjukdomen.

Källa: Celiakiförbundet och Anneli Ivarsson, Umeå universitet

ANNONS