Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Fler väljer begagnade kläder i första hand

Trots att 60 procent av kläderna som slängs hade kunnat återanvändas är det fullt i secondhandbutikernas hyllor. Kundkretsen har vuxit under 2000-talet och butikerna är på väg från stadens utkanter till gallerior i centrum.

– Vi jobbar mot att våra butiker ska vara en del av den ordinarie detaljhandeln. Det finns en stor efterfrågan och våra kundgrupper ökar, säger Sandro D’Errico som är föreningschef på Emmaus Björkå.

Han tar fram telefonen och visar bilder från organisationens nya butik i centrala Malmö. Allt från kassor till klädupphängning ser ut som vilken H&M-butik som helst. Myrornas butik vid Järntorget strävar också efter att likna en “vanlig” butik och sorterar sina plagg efter sort, färg och prisnivå.

– Myrorna ska inte kännas som en loppis. Vi jobbar för att få in butiker i gallerior. Syns vi där folk är blir det också lättare att lämna in kläder, säger butikschef Alessandro Detassis.

Återanvänder textilier

De olika kedjorna ser sig inte som konkurrenter eftersom de strävar mot samma mål. Spara på naturresurser genom att återanvända textilier är ett. Genomsnittssvensken slänger 7,5 kilo kläder i hushållssoporna varje år. 60 procent av plaggen hade kunnat återanvändas.

Naturvårdsverket föreslog förra året ett lagkrav på att sortera ut textilier från annat avfall på samma sätt som plast och kartong samlas in i dag. Målet är att mängden textilier som slängs i hushållssoporna ska minska med 60 procent fram till 2025. Förslaget har inte gått igenom, men Sandro D’Errico ser ändå ett större intresse för insamling.

– Kommuner kontaktar oss i större utsträckning i dag. Man vill får bort de oseriösa insamlingsaktörerna. Vi har även börjat med fastighetsnära insamling, det ska vara lika enkelt att lämna in textilier till återanvändning som att källsortera plast och kartong, säger Sandro D’Errico.

23 ton textilier per dag

Svinnet till trots har butikerna inga problem att fylla hyllorna. 2014 fick Myrorna in 21 ton textilier per dag, siffran 2016 var 23 ton, varav 70 procent hamnade i butikerna.

– Vi sätter pris efter kvalitet, skick och design. En hög insamling gör att vi kan höja kvalitén på kläderna som väljs ut, vilket i sig kan höja priset på plagget lite grann. Men får vi in många plagg av samma typ sänker det snarare priset eftersom även unikheten spelar roll, säger Alessandro Detassis.

Under 2000-talet har secondhandkedjornas kundkrets breddats. Förut var det personer med sämre ekonomi som letade upp butikerna, i dag finns inte den gränsen.

– Kunderna tycker olika saker är viktigt. Många yngre handlar secondhand för miljöns skull, säger Alessandro Detassis.

Några kvarter från Myrorna vid Järntorget in mot centrum ligger Ragtime Herr. Ägaren Elisabeth Söderbom har nischat sig mot märkeskläder för män.

– För 20 år sedan bad kunden om att få kläderna i en annan påse. I dag är det socialt accepterat bland killar att handla begagnat, säger hon. Kunderna lämnar in kläder till butiken och får del av vinsten när plagget säljs. Elisabeth Söderbom har inga problem att få in tillräckligt med varor, även om köp- och säljsajter tagit en del av marknaden för de finaste plaggen.

Ingen konkurrens

Myrorna och Emmaus Björkå märker ingen konkurrens från köpoch säljsajter. Hur kläder återvinns i framtiden kommer att påverka dem mer.

– Secondhandrörelsen är beroende av givare. Ren återvinning i stället för återbruk påverkar miljön, secondhandmarknaden, dess arbetstillfällen, arbetsträning och biståndsprojekt negativt, säger Sandro D’Errico.

Kunders köpmönster är ett hot mot kedjor som är beroende av plagg med hög kvalitet. Det är något Beyond Retro märker av.

– Vi drabbas av fast fashion. Många köper nya billiga plagg ofta, det återspeglar vad vi kan samla in och sälja vidare, säger butikschef Sophia Åkermark.

Hon visar runt bland affärens urval, stickade tröjor som lockar unga med retrostil. Jeans för de äldre som vill ha “kvalitet från förr”. Placeringen i en central galleria gör att butiken lockar fler kunder.

– Personer som inte handlar begagnat annars kommer in och blir positivt överraskade, säger hon och välkomnar butiker med liknande koncept till gallerian.

– Med fler aktörer på samma ställe går folk till området för att de vet att här finns det bra secondhand, säger hon.

Mest läst