Finansinspektionen (FI) varnar för att det svenska finansiella systemet är fortsatt sårbart. Arkivbild.
Finansinspektionen (FI) varnar för att det svenska finansiella systemet är fortsatt sårbart. Arkivbild.

FI ber banker om åtstramningshjälp

Högkonjunkturen med låga räntor är ett drivhus för ökade risker, enligt FI-chefen Erik Thedéen. Han kallar nu till sig cheferna för landets åtta största bolånegivare för att få dem att frivilligt bidra till en stramare utlåning.

ANNONS
|

Initiativet tas då det kan dröja över ett år innan Finansinspektionen (FI) får legalt mandat att införa ytterligare åtgärder mot obalanserna på bostadsmarknaden.

Det planeras inget stormöte, utan enskilda samtal med varje bankchef för sig. Huvudtemat blir ett tak för skuldkvoter på bolånemarknaden och FI-chefen hoppas ha träffat bankdirektörerna före midsommar.

- Jag kommer att beskriva vår oro och så kommer jag att beskriva hur vi har tänkt kring skuldkvotstaket, säger han till TT.

ANNONS

Nästa vecka

Mötena äger rum samtidigt som FI:s nya amorteringskrav börjar gälla nästa vecka. Kravet är tänkt som bromskloss på bankernas kreditgivning vid sidan av bolånetaket, med sin begränsning för bolån till 85 procent av bostadens värde.

Det finns rapporter som visar att bostadsprisökningen har dämpats inför det nya kravet. Men riskerna på bolånemarknaden, där kreditgivningen fortfarande ökar betydligt snabbare än hushållens inkomster, fortsätter ändå att växa, enligt årets första stabilitetsrapport från FI.

Thedéen tror därför det behövs göras mer från FI:s sida.

- Det här är genuint osäkert. Vi har gjort en del preliminära beräkningar. De visar på ganska begränsade effekter, säger han om amorteringskravet.

Ett skuldkvotstak

Först på tur bland tänkbara verktyg står ett skuldkvotstak, som begränsar utlåningen i förhållande till låntagarens inkomst.

En del banker tillämpar redan denna typ av tak i sin kreditprövning och FI har inför samtalen skissat på olika modeller och deras effekter. Ett tak på 600 procent av inkomsten i lån är huvudspåret – fast med en öppning för undantag för cirka 15 procent av låntagare med god kreditvärdighet.

ANNONS

I fjol hade cirka 17 procent av låntagarna på bolånemarknaden lån på över 600 procent av inkomsten. Och enligt FI:s huvudscenario är nivån på väg upp mot 26 procent till 2025.

- Med de här väldigt höga huspriserna innebär varje byte av hus en ökad skuldsättning. Så även i konstanta priser kommer vi att se en ökad skulduppbyggnad, säger Thedéen.

Fakta: Lättflyktig bankfinansiering

En svensk bolånekris skulle snabbt kunna få stora effekter. Inte minst om den utlöses i samband en lågkonjunktur, då hushåll antas strama åt konsumtionen för att klara av sina räkningar vilket antas förvärra utvecklingen.

I riskbilden finns det jämförelsevis stora svenska banksystemet, som består av tätt sammanlänkade företag. Bankerna finansierar sig i sin tur ovanligt mycket – ungefär till hälften – med obligations- och certifikatslån på marknaden i stället för med inlåning från kunder. Ett problem med marknadsfinansieringen är att det är mer lättflyktigt. Nästan 40 procent av svenska bankers värdepapper har löptider på under ett år, vilket kan jämföras med ett snitt på 25 procent bland europeiska banker.

FI räknar med att ett skuldkvotstak på 600 procent av hushållets inkomst, med undantag för 15 procent, skulle dämpa skulderna med cirka 5 procent på tio år. Det beräknas under samma period dämpa svensk tillväxt med ungefär 1 procent.

Källa: Finansinspektionen

ANNONS