Företagen mindre villiga att anställa

Framförallt små företag är i dag mindre benägna att anställa. För de som vill utöka personalen är bristen på rätt arbetskraft ett viktigt hinder. Det framgår av Tillväxtverkets nya företagsrapport.

ANNONS
|

Sedan 2002 genomför myndigheten Tillväxtverket undersökningen Företagens villkor och verklighet. Senaste rapporten presenterades 2014.

I årets undersökning har 10 000 små och medelstora företag deltagit. Enligt svaren vill 70 procent av företagen växa – antingen genom ökad omsättning, genom fler anställda eller både och. Det är ungefär samma andel som för tre år sedan.

Samtidigt är det färre företag i dag som vill växa genom att anställda och fler som vill växa genom att öka omsättningen.

– Det är i första hand soloföretagen som är mindre villiga att anställa en första person. Men om det är ett problem att soloföretag inte vill anställa kan jag inte uttala mig om. Det kan i själva verket vara en del av en strukturomvandling i ekonomin, säger Olof Dunsö, analytiker på Tillväxtverket.

ANNONS

Strukturomvandlingen som Olof Dunsö syftar på är den om att andelen enmansföretag ökar. Arbetsmarknaden blir allt mer decentraliserad när fler personer jobbar som frilansare, egenföretagare eller enskilda konsulter.

Sedan 2012 har antalet företag ökat från cirka 700 000 till 1,1 miljoner. Den absoluta majoriteten, 99 procent, är småföretag med upp till 49 anställda.

Brist på rätt kompetens ett hinder för expansion

För de företag som faktiskt vill växa genom anställningar finns ett huvudhinder: bristen på rätt arbetskraft. 28 procent av alla små och medelstora företag ser bristen på lämplig arbetskraft som en stor hämsko för tillväxt.

Framförallt är det avsaknad av yrkeserfarenhet eller specialkompetens som gör att man drar sig för att anställa.

– Det är främst branscher som byggsektorn, tillverkningsföretag och transport som ser tillgången till lämplig arbetskraft som ett tillväxthinder. Exempelvis är det 43 procent av företagen inom byggverksamhet som har svårt att hitta lämplig arbetskraft, säger Olof Dunsö.

Det finns också variation mellan olika regioner. Störst problem med kompetensförsörjningen har Blekinge län (40 procent), medan Västmanlands län har minst bekymmer (23 procent).

Västra Götalanda har större problem än landet i stort – 31 procent ser svårigheter med att hitta lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder.

– En intressant aspekt är att vissa län med hög arbetslöshet också har en hög andel av företag som ser kompetensförsörjning som ett hinder för tillväxt. Även om det vanskligt att uttala sig, kan en möjlig orsak vara en särskilt dålig matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande i dessa län, säger Olof Dunsö.

ANNONS

Det näst största tillväxthindret är lagar och myndighetsregler. Nästan var fjärde anser att regler kring exempelvis anställningar och uppsägningar, sjuklöneregler samt skatt- och momsregler är ett problem.

Sverige tappar i konkurrenskraft

Just skattesatserna är något som lett till att Sverige halkar ner i den globala listan över konkurrenskraftiga länder, uppger TT. I en ny rapport från stiftelsen World Economic Forum, där beslutsfattare inom politik och ekonomi i 173 länder har tyckt till, sjunker Sverige en placering till plats sju.

Enligt rapporten är skattesatserna det största hindret för affärsverksamhet.

Även Sveriges hantering av brott och terrorism samt hur landets institutioner fungerar drar ner betyget.

ANNONS