Företagen måste vara bättre än marknaden

I slutet på 1930-talet frågade sig nationalekonomen Ronald Coase varför företag finns. Varför löser man inte alla uppgifter genom att köpa upp arbetskraft på marknaden i stället?

ANNONS
|

Coase menade att det har att göra med transaktionskostnader. Det är helt enkelt svårt att på en marknad hela tiden hitta rätt arbetskraft, att säkerställa att den inte försvinner för att någon just då betalar bättre, att följa upp arbete eller att behålla hemligheter. Företag lyckas sänka dessa kostnader, menade Coase, och därför är det mer effektivt att låta företaget koordinera aktiviteter än marknaden.

Som vi vet är företag eller andra organisationer (jag skriver företag men menar båda) mer än en mäklartjänst. Företag fyller sociala funktioner för oss, och det finns med andra ord en efterfrågan från vår, arbetstagarnas, sida. Inte bara utgör de sociala nätverk på arbetsplatsen, de påverkar också i hög grad våra liv utanför jobbet.

ANNONS

Samtidigt som företagens funktion i samhället är rätt självklar blir man fundersam över vad Coase sa. När jag studerade hur olika avdelningar samarbetade på norra Europas stora mediehus för ett par år sedan fick jag svaret att det var så jobbigt att samarbeta internt att man hellre skapade samarbeten med konkurrenterna. Samma svar fick jag ett antal år senare när jag försökte hjälpa en innovationsgrupp att samarbeta över gränserna i ett stort industriföretag. Ett annat sätt att uttrycka detta är att man upplevde de interna transaktionskostnaderna som högre än de externa.

Har våra företag blivit så stora att de inte klarar av sådana basala uppgifter? Är de regler sätts upp internt så begränsande att marknaden plötsligt klarar av vissa uppgifter bättre? Det finns tecken som talar för det. Framväxten av Uber eller Airbnb visar att företag bestående av en massa små satelliter och en gemensam samarbetsplattform kan förändra industrier. Det finns de som talar om framväxten av en ”gig-ekonomi”, där effektiva marknadsplattformar gör att vi inte behöver anställningar. Ett annat exempel är ”open innovation” - att företag öppnar upp sina innovationsprocesser för att samarbeta med andra. Det visar sig till exempel att svåra tekniska problem ofta mer effektivt kan lösas genom att en stor mängd individer från olika kunskapsfält får ge sig i kast med dem istället för specialister internt. Så kommer det sig att en ensam pensionerad radioingenjör i New Hampshire löste Nasas problem med förutsägelser av solstormar som deras astrofysiker inte kunde klara av.

ANNONS

En slutsats är att om företag inte lyckas hitta mer effektiva sätt att minska transaktionskostnaderna och verkligen använda den mångfald av initiativ och resurser som finns internt, så kommer någon annan att komma på den lösningen. Kommer företagen då att försvinna? Nja. Företag har ju resurser som inte marknaden har. De kan sätta kraft bakom satsningar och hantera komplexa situationer som inte marknaden kan klara av. Men att för att lyckas med det måste de ju själva fungera bättre...

ANNONS