- Konsekvensen av bristen blir allt tydligare. Det är tydligt att det hämmar sysselsättningsutvecklingen, särskilt inom hälso- och sjukvård och bygg, säger Annelie Almérus, analytiker vid Arbetsförmedlingen.
Hett inom bygg
I rapporten "Var finns jobben?" listar Arbetsförmedlingen var det är lätt och svårt att få jobb fram till och med första halvåret 2018. Kockar, undersköterskor och elektriker är några yrken där det råder stor brist på arbetskraft. Enligt rapporten är det allra lättast att få jobb inom bygg- och anläggning, pedagogiskt arbete, data och IT samt hälso- och sjukvård.
- Behoven har ökat där. När det gäller lärare är det för få som har valt och slutfört utbildningen, och det är många som har lämnat yrket, säger Almérus.
När det gäller sjuksköterskor och läkare beror situationen istället på att det har varit för få utbildningsplatser. Generellt visar rapporten att jobbmöjligheterna är goda eller mycket goda i sju av tio yrken.
Men bristen på arbetskraft ger följder. Rekryteringar uteblir, det tar längre tid för arbetsgivare att rekrytera och arbetsgivarna sänker kraven på erfarenhet och utbildning. Det i sin tur gör att kompletterande yrkesgrupper som avlastar personal inom bristyrken växer fram, vilket ger bättre jobbmöjligheter för nyutexaminerade.
Krav på bättre vägledning
TT: Vad beror den utbredda bristen på?
- Det beror på att få har utbildats på rätt utbildningar under lång tid. Det är få som har gått de yrkesförberedande gymnasieprogrammen och det är få som har gått exempelvis lärarutbildningar. Istället är det för många som läser inom samhällsvetenskap och humaniora, säger Almérus.
TT: Vad bör göras?
- Studie- och yrkesvägledningen behöver byggas ut. Det ska finnas en tydlig koppling till hur arbetsmarknaden ser ut och vilka behov arbetsgivarna har så att man verkligen vägleder till utbildningar som ger jobb, säger Annelie Almérus.
Fakta: Här är det lätt och svårt att få jobb
Lätt att få jobb:
Sjuksköterskor, både specialistsjuksköterskor och grundutbildade.
Förskollärare.
Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning, elektro-, maskinteknik.
Lärare, såväl speciallärare, grundskollärare som gymnasielärare.
Läkare.
Mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker, IT-arkitekter.
Barnmorskor.
Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning.
Socialsekreterare.
Biomedicinska analytiker.
Tandläkare.
Kockar och kallskänkor.
VVS-montörer.
Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende.
Installations- och serviceelektriker.
Murare.
Byggnads- och ventilationsplåtslagare.
Betongarbetare.
Lastbilsförare.
Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer.
Svårt att få jobb:
Fotografer.
Journalister.
Musiker, sångare och kompositörer.
Grafisk formgivare.
Banktjänsteman.
Informatörer, kommunikatörer och pr-specialister.
Bensinstationspersonal.
Prepresstekniker, tryckare och bokbindare.
Butikssäljare, både fackhandel och dagligvaror.
Kassapersonal.
Vaktmästare.
Handpaketerare.
Telefonister.
Kontorsreceptionister.
Kontorsassistenter och sekreterare.
Källa: Arbetsförmedlingen.
