Är #metoo startskottet för en verklig förändring är det nog många som frågar sig. Om vi fortsätter att synliggöra problemen går det inte längre att sopa problemen under mattan, tror experter som TT har talat med.
Är #metoo startskottet för en verklig förändring är det nog många som frågar sig. Om vi fortsätter att synliggöra problemen går det inte längre att sopa problemen under mattan, tror experter som TT har talat med.

Experter: Plocka bort den som kränker

Det räcker inte med att bara flytta runt problemet på företaget – och högsta chefen är nyckeln i arbetet mot sexuella trakasserier på en arbetsplats, enligt experter TT har talat med.

ANNONS
|

Rapporter om sexuella trakasserier har lyfts fram i ljuset med jämna mellanrum. Men med metoo-rörelsen har vittnesmålen från kvinnor som blivit utsatta fått spridning i ett inte tidigare skådat slag.

Skådespelare, musiker, jurister och politiker – bransch för bransch träder kvinnor fram med sina berättelser om kränkningar och övergrepp i yrkeslivet.

- Det synliggör att det handlar om struktur, att det är något alla kvinnor har råkat ut för. Jag skulle säga att det är en revolution, säger Lotta Snickare, ekonomie doktor vid KTH som forskar om genusfrågor.

ANNONS

Viktigt att anmäla

Metoo-rörelsen fick fart för snart en månad sedan.

- Det här kan leda till något bra om kvinnorna börjar anmäla. Är det bara anonymt kommer det sakta att ebba ut, säger Lars Einar Engström, författare och föreläsare som arbetar med jämställdhetsfrågor.

Om rörelsen ska leva vidare är det viktigt med fortsatt öppenhet och att de ansvariga ställs till svars, anser han. Dels handlar det om den som kränker, dels också om ledningen på arbetsplatsen.

Lyft bort problemet

Både Lotta Snickare och Lars Einar Engström har lång erfarenhet av jämställdhetsarbete inom stora svenska organisationer. Enligt dem finns det särskilt en sak som kännetecknar de företag som har lyckats vända en kultur där sexuella trakasserier förekommer. I stället för att flytta runt problemet behöver det plockas bort.

- Om man bara flyttar personen mellan avdelningar följer problemen med, säger Lars Einar Engström.

ANNONS

Det har varit mer regel att det är kvinnan som till slut lämnar arbetsplatsen, enligt experterna, men den ordningen håller på att ändras.

- Att lyfta bort en person ger en otroligt stark signal inom organisationen att det här inte är okej. Kvinnorna känner att de blir tagna på allvar och behöver inte träffa personen mer, säger Lotta Snickare.

Ledningen ansvarig

Ledningsgruppen på ett företag har en avgörande roll eftersom det är den som har det operativa ansvaret för hela organisationen – därför är ledningsgruppen inställning och arbete långt mycket viktigare än exempelvis styrelsen eller personalavdelningen, anser Lars Einar Engström.

- Där det vänder finns det en chef i toppen som är genuint intresserad av frågan, säger han, och konstaterar samtidigt att ledningens betydelse i arbetet gör också att det är extra viktigt att den gruppen har en jämn könsfördelning.

ANNONS

Det är ledningen som kan markera att en dålig jargong inte är acceptabel.

- Jag menar att det här är en kulturfråga och handlar om maktutövning i första hand. Chefer har möjligheten att stoppa en kultur och förändra den, säger Lotta Snickare.

TT

Fakta: #metoo

Den 5 oktober rapporterade New York Times att en mängd kvinnor anklagar Hollywood-producenten Harvey Weinstein för sexuella trakasserier som pågått i decennier. Weinstein utreds nu för olika övergrepp, däribland flera fall av våldtäkt.

"Om alla kvinnor som har blivit sexuellt trakasserade skriver 'jag också' som status, kanske människor kan förstå omfattningen av problemet", skrev skådespelaren Alyssa Milano på Twitter den 15 oktober, och ett drygt dygn senare exploderade #metoo även i svenska sociala medier.

Under hashtaggen vittnar kända och okända kvinnor om sexuella trakasserier och övergrepp, och både i Sverige och utomlands har kända profiler fått lämna sina jobb efter anklagelser om sexuella trakasserier mot kvinnor.

I Sverige har metoo-rörelsen bland annat lett till flera upprop på branschnivå.

Under hashtaggen #tystnadtagning vittnar kvinnliga skådespelare om övergrepp. Kvinnor i musikbranschen har samlats under hashtaggen #närmusikentystnar, kvinnor inom opera- och konsertmiljön under #visjungerut och jurister under hashtaggen #medvilkenrätt.

Fler upprop är på gång bland exempelvis journalister, restaurangarbetare, teknikbranschen, akademiker, vårdpersonal och idrottare.

ANNONS