- Såvitt jag förstår gör bankerna orimligt stora vinster, åtminstone nu, och en skatt på de övervinsterna är väl motiverad, säger John Hassler, professor vid Stockholms universitet och före detta ordförande i Finanspolitiska rådet.
Det spelar ingen roll om beskattningen sker med resolutionsavgifter eller en regelrätt bankskatt, som regeringen utlovat till 2019, enligt Hassler.
- Beskattning av övervinster snedvrider inte ekonomin, säger han.
På den säkra sidan
Han tillägger att man mycket väl kan gå ännu längre med bankkraven än vad som planeras nu:
- Det är bättre att lägga sig på den säkra sidan än motsatsen.
Pehr Wissén, professor på Handelshögskolan, ser dock inga motiv för skärpta bankkrav. Han pekar på att en stor andel av dagens bankobligationer enligt regelverket ska tas i anspråk vid en kris. Ovanpå det kommer höga krav på kapital och buffertar i bankerna och samt statens resolutionsreserv.
- Men det är politiskt tacksamt att beskatta banker för det finns ingen som tycker synd om dem, säger han.
Flytthotet från Nordea, som framfördes när förslaget till höjd resolutionsavgift för bankernas resolutionsavgifter dök tidigare i år, är inte undanröjt. Storbankens ledning har ännu inte uttalat sig om regeringens uppmjukade förslag och det nya slutdatumet för avgifterna.
Hassler ser inte Nordeas eventuella flytt som något hot. Snarare tvärtom, då en stor banksektor alltid innebär en risk för kostnader på sikt och en spridning av bankriskerna i princip är bra.
- Det är lätt att se att det skulle kunna vara en fördel att Nordea lämnar Sverige, säger han.
Skulle inte spela roll
Wissén å andra sidan inte hur riskerna för Sverige skulle minska om Nordea flyttade till Helsingfors eller Köpenhamn.
- Om Nordea krisar och har sitt huvudkontor i Helsingfors skulle det fortfarande bli problem för de andra svenska bankerna. Det skulle inte spela någon roll. Det enda som skulle vara annorlunda skulle vara att Sverige inte har något inflytande över hur krisen löses.
En ny banskatt 2019 ingår i regeringens upplägg. Exakt vad som ska beskattas är ännu oklart, men det kommer att kopplas till verksamhet i Sverige och inte avgöras av var bankens huvudkontor ligger.
- Man vill ha en skatt som är så nära en vinstskatt som möjligt, säger Hassler.
Men skattetekniskt är komplikationerna många. En bankmoms eller avgift på finansiella transaktioner är tänkbara alternativ, men Hassler ser då en risk att man inte kommer åt övervinsterna.
Moms är dessutom tekniskt komplicerat då det är erkänt svårt att definiera vilket förädlingsvärde det är som ska beskattas.