Tiden är ytterst knapp om EU:s stats- och regeringschefer vid sitt toppmöte i Bryssel den 14–15 december ska kunna uttala de magiska orden: "tillräckliga framsteg".
Framstegen måste göras inom de tre huvudområdena – medborgarnas rättigheter, gränsfrågan på Nordirland och den ekonomiska uppgörelsen – och är vad som krävs för att ledarna ska kunna ge klartecken till en förhandlingsstart även om framtida relation till Storbritannien efter det brittiska utträdet den 29 mars 2019.
Inom två veckor
Och nu är det bråttom, framför allt vad gäller pengarna.
- Mitt svar är ja, svarar EU:s chefsförhandlare Michel Barnier rakt av på en fråga vid fredagens presskonferens i Bryssel om det stämmer att EU behöver få tillräckliga klarlägganden av britterna inom två veckor för att hinna ge klartecken vid decembertoppmötet.
Hans brittiske motpart, brexitminister David Davis, manar till "flexibilitet och kreativitet" och försöker åtminstone utåt hålla hoppet uppe.
- Det råder inget tvivel om att vi gör och fortsätter göra betydande framsteg. Och det arbetet kommer att fortsätta mellan nu och december, hävdar Davis efter veckans kortkorta förhandlingsrunda.
Ingen ny gräns
Hur den just nu närmast osynliga gränsen mellan Irland och Nordirland ska fungera efter brexit är fortsatt en knivig fråga. Att exempelvis hålla kvar Nordirland i EU:s tullunion är inget som britterna kan tänka sig.
- Vi erkänner behovet av en särskild lösning med tanke på de unika omständigheterna i Nordirland. Men låt mig säga en sak tydligt: det kan inte innebära att en ny gräns skapas inom Storbritannien, säger Davis.
EU-minister Ann Linde (S) följer förhandlingarna från sidan och hoppas liksom förhandlarna på ett snart genombrott.
- Jag tycker ändå att vi har sett konstruktiva steg från Storbritanniens sida, till exempel när det gäller medborgarnas rättigheter, så jag skulle ändå vilja säga att det förhoppningsvis kommer att ske någonting, säger Linde i samband med fredagens handelsministermöte i Bryssel.
Bryssel, TT:s korrespondent
Fakta: Förhandlingarna om brexit
Sedan Storbritannien den 29 mars i år formellt meddelat att man vill lämna EU i enlighet med Lissabonfördragets artikel 50 så har nu sex förhandlingsrundor hållits med EU om hur utträdet ska gå till.
Inledningsvis behöver parterna komma överens om den så kallade skilsmässodelen – bland annat om hur Storbritannien ska ersätta EU för framtida åtaganden som gjorts före utträdet samt vilka villkor som framöver ska gälla för de EU-medborgare som redan bor i Storbritannien och vice versa.
När EU:s stats- och regeringschefer bedömer att "tillräckliga framsteg" gjorts ska även förhandlingar inledas om framtida handelsavtal och övergångsregler.
Förhandlingsrunda sex hölls den 9–10 november. Några exakta datum för ytterligare diskussioner har ännu inte angivits. Däremot lovade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier på fredagen "fortsatt intensivt arbete under de kommande veckorna".
