Hon möter upp i Telia Soneras flaggskeppsbutik i centrala Göteborg för den första större intervjun efter tillträdandet som vd tidigare i somras. I veckan spenderade hon två dagar i Göteborg för att dels vara med på styrelsemöte, kundmöte och prata med företagets 1 500 anställda i Gårda. Men även för att se fiberkablar grävas ner i Partille.
Det Telia Sonera blivit mest känt för de senaste åren är de misstänka mut- och korruptionsaffärerna i Eurasien, närmare bestämt Uzbekistan och Azerbajdzjan. Det hela startade 2011 när SVT:s Uppdrag Granskning avslöjade affärerna i Uzbekistan där Telia Sonera köpt mobillicenser, där det finns starka misstanker om att stora mutor betalats ut. Liknande händelser utreds i Azerbajdzjan där utredningen fortfarande håller på. I Azerbajdzjan misstänks det handla om mutor för sex miljarder kronor. Efter den första affären uppdagades avgick 2013 såväl den förre vd för Telia Sonera och större delar av den gamla styrelsen. I torsdags meddelade Telia Sonera att de tänker sälja sina företag i regionen och lämna Eurasien.
Hur påverkar de affärerna bilden av Telia Sonera?
- Det är klart att det påverkar bilden av Telia Sonera. Jag tror man kan se det från två håll. Den ena biten är att våra medarbetare i Sverige har väldigt lite eller ingenting med det att göra. Det är väldigt mycket en Eurasien-fråga.
- I koncernledningen påverkar det hela vårt arbete och hur man ser på oss som företag. Sen den nya ledningen kom in med Johan Dennelind, vd på moderbolaget Telia Sonera AB, har man lagt väldigt mycket fokus på att jobba med de här frågorna. Vi har utbildat alla medarbetare i Eurasien och i hela koncernen kring de här frågorna, för att höja medvetenheten.
Hur tänkte du kring de här frågorna när du gick in i företaget förra året?
– Klart jag reflekterade över det och ställde frågor kring det. Vad betyder det och vad gör man nu? Det är en sak vad tidigare ledning och styrelse gjorde, men vad gör man nu?
- Johan Dennelind och Marie Erling, styrelseordförande för Telia Sonera, var otroligt på i de här frågorna. När de pratade om det kände jag mig absolut trygg i hur vi hanterade det, och det gör jag nu med. Men det är en jätteviktig fråga, även för nyanställda. Man vill jobba på ett företag som man kan lita på helt etiskt och som man vet följer det.
När Telia Sonera möblerade om i ledningen och styrelsen rekryterade Hélène Barnekow som CCO, chef för Telia Soneras koncernövergripande enhet commercial. Efter ett och ett halvt år på posten möblerades det återigen om på ledande positioner och Hélène Barnekow blev då vd för Telia Sonera Sverige.
Varför gick du till Telia Sonera förra året?
- Jag bodde i Boston då och hade inga egentliga flyttplaner när de kontaktade mig. Men sen började jag prata med Johan Dennelind och blev otroligt lockad av det här fantastiska stora etablerade företaget som han precis hade tagit över vd-skapet för, och höll på att tillsätta en ny koncernledning och en helt ny styrelse. Man hade identifierat en helt ny strategi för att sätta igång en helt ny resa. Det var det som lockade mig och det är därför jag är tillbaka i Sverige. Annars hade jag varit kvar i Boston. Faktiskt.
Hur kommer företaget att förändras under din ledning?
- Det yttersta, det större övergripande målet som jag vill vara med och göra, är att vara med och bygga det digitala Sverige. Vara en del av det svenska samhället och det svenska ekosystemet som vi verkligen behöver för att bygga Sverige framåt. Det är svårt att tänka sig något mer spännande och motiverande och vara med om.
Johan Dennelind har sagt att du ska få Telia att bli "en ny generations telekombolag". Vad innebär det?
- Vad vi menar med det är en enorm digitalisering, där Sverige alltid legat i framkant, men där telekommunikation fram till i dag har varit väldigt mycket en vara om uppkoppling. Våra kunder önskar ha en partner som ger mycket mer en helhetsupplevelse. Där vi kan ge ett bredare tjänsteutbud, göra det snabbare, med exempelvis Spotify och Readly.
Vilken är den största utmaningen framåt för Sverige inom telekommunikationsmarknaden?
- Från mitt perspektiv att digitaliseringen går allt fortare. Jag tror det är extremt viktigt att Sverige förblir långt framme. För det handlar om vår konkurrenskraft, vilken typ av företag som kan startas här och hur mycket talang vi kan locka hit. Så där finns en tidspuls i det här som är en utmaning i sig, för samtidigt är det jättestora investeringar som man ska göra i telekom.
- Den andra dimensionen är återigen kundperspektivet. Inte bara de fem procent som startar nya företag utan att det berör allas liv. Vi pratar om nya tjänster som exempelvis e-health, hur man ska sköta sin hälsa på bästa sätt i framtiden.
Enligt Svenskt kvalitetsindex som mäter kundnöjdheten inom en rad branscher är var tredje av Telia Soneras kunder inte nöjda med företaget. Trenden är densamma i hela telekombranschen och kundnöjdheten har legat relativt still de senaste fem åren.
Du pratar mycket om kundfokus samtidigt är cirka 30 procent av kunderna inte nöjda med Telia Sonera. Hur går det ihop?
- Det är en sådan siffra som kan hålla mig vaken om nätterna. Men det är exakt det som är vårt stora fokus. Dels ska kunderna vara säkra med oss och känna sig trygga med oss.
- Vi har för första gången på det här företaget fört in på koncernnivå att vi mäter kundnöjdhet, på samma sätt som vi mäter våra finansiella resultat. Det har alla medartare som mål inklusive Johan Dennelind. Kundnöjdheten kopplas till våra mål och påverkar därför också medarbetarnas bonus. Det har vi aldrig gjort förut.
Ålder: 50
Bor: Stockholm
Gör: Vd på Telia Sonera Sverige sedan juli 2015 och en av tio personer som sitter i koncernledningen för Telia Sonera AB.
Bakgrund: Är utbildad civilekonom vid Lunds universitet och innan jobbet på Telia Sonera var hon chef på EMC Corporation över Worldwide Field & Partner Marketing i Boston. Tidigare bland annat arbetat i olika ledade befattningar på Sony Ericsson i London och Boston men också på Citibank i Schweiz.
Varför hon flyttade hem till Sverige?
Jag är hemlockad på grund av det här företaget. Det fanns ingen plan på att flytta till Sverige. Utan den här fantastiska resan i ett bolag som har så mycket och betyder så mycket för ett land. Sen att jag fick förtroende från den nya styrelsen och ledningen som man satt på plats. Det var inte köttbullarna eller vädret, haha.
Hur är din relation till din makt? Förra året utsedd till Sveriges nionde mäktigaste kvinna inom telekom (förra Sverige-Vd var sexa)?
Jag ser på det med blandning av ödmjukhet och allvar. Det betyder att man måste ta ett stort ansvar. Man kan ofta vara samma person som går in och ur sin jobb- och privatroll. När man går in i sin jobbroll måste vara medveten om hur andra ser på allt man säger och vad man driver för något då det kommer med makt. Jag tar det på ett otroligt stort allvar och det är viktigt att ha människor omkring sig som är öppna, ärliga och skriker högt när det behövs. Så man inte springer iväg för fort eller i fel riktning.
TeliaSoneras roll i flyktingkrisen i Europa
Det är en helt förfärlig situation och en av de största frågorna i vår tid. Kanske bara de senaste två veckorna har det accelererat i vilken roll vi måste spela i det här. Vi har satt igång olika saker, företaget gör en insamling med en grundplåt av företagspengar och sen en insamling bland de anställda. Vi har skänkt sim-kort till nyanlända flyktingar. Vi har hjälpt röda korset, där vi skänker tv-reklamtid.
Det är väldigt viktigt att engagera sig i de här frågorna.
Varför?
Hon hade egentligen lämnat Sverige bakom sig men för 1,5 år sen flyttade hon ändå hem. Hon lämnade Boston för att ta jobbet som chef för Telia Soneras koncernövergripande enhet commercial, CCO. Sedan två månader tillbaka är hon vd för Telia Sonera Sverige.
Hur?
I Telia Soneras flaggskeppsbutik på Kungsportsplatsen i Göteborg. Intervjun sker mellan ett kundmöte och innan hon skulle tala för de 1 500 anställda på Gårdakontoret. Med kommunikationschefen Roberta Alenius vaktande över oss med en skarp koll på klockan.
Reflektion
Jag kom som ny in i branschen, har arbetar på Ericsson tidigare, men aldrig varit på en operatör. När man kommer in i en operatör så märker man hur otroligt mycket investeringar det är bakom exempelvis fiberutrullningar. Man blir ödmjuk inför det.
Telia Sonera, noterat på både Helsingfors- och Stockholmsbörsen, ägs till 37,3 procent av svenska staten. Utöver verksamhet i Norden och Baltikum är koncernen direkt och indirekt verksam på mobilmarknaderna i Ryssland, Turkiet, Eurasien och Spanien.
Telia misstänks av svenska, amerikanska och nederländska åklagare för att ha betalat mutor i samband med etableringen i Uzbekistan. Minst tre tidigare Teliaanställda har delgivits misstanke om grovt mutbrott.
En egen utredning visade att oetiska och möjligen brottsliga affärer gjorts i fem länder i regionen.
I maj i år avslöjade TT och SVT:s Uppdrag granskning att affären i Azerbajdzjan 2008 kan vara den i särklass största mutan i svensk historia värd minst 6 miljarder kronor.