Vad är en studiecirkel?
– Vi har tvåolika sorters kursverksamhet.Den största delen är deideellastudiecirklarna där människororganiserar sig i grupp ochlär sig något tillsammans. De fyllerocksåen viktig samhällsfunktion.Mer och mer ansvar läggs påcivilsamhälletoch vi jobbar till exempelmed svenska- och samhällsundervisningför asylsökande. Den kursverksamhetsom jag jobbar medär avgiftsbelagda kvälls- och helgkurser.De fyller ocksåen viktigsamhällsfunktion, men de är meruppstyrda i sin form och kostar enslant såde skiljer sig lite från denklassiska studiecirkeln.
På vilket sätt fyller de en samhällsfunktion?
– Det är kravlöst. Det är inte såmycket annat som är det i dagenssamhälle. De flesta känner pressfrån både jobb och familj och vi ska nästan jämt prestera var vi än befinneross. De här kurserna är bara tillför den egna utvecklingen.
Hur många finns det att väljamellan?
– Vi har 200 kurser per terminungefär. De flesta är estetiska ellersamhällsorienterade. Keramik, musik,textila hantverk, dans och språk,till exempel. Sedan har vi ocksåenbrokig blandning av kortare kursersom är direkt kopplade till ABF:sideologi. Det kan vara feministisktsjälvförsvar eller kurser i källkritik.
Hur går det till?
– Man söker! Vi har inga särskildaantagningskrav. En normallångkurs är tolv veckor lång, ofta enkväll i veckan. Tanken är att manska kunna komma direkt efter jobbet,men påsenare år har vi luckratupp det lite. Många har en stressigarevardag än förr och har svårt attbinda upp sig i tolv veckor. Dåkanman gåsex veckor och sen välja ytterligaresex veckor senare i stället.Som en tvåstegsraket! Sedan har vihelgkurser och kortare kurser i olikaämnen, men det är inte alla ämnensom lämpar sig för det.
Vilka då, till exempel?
– Keramik. Man hinner inte sålångt inom keramik påbara en dageller två, men våga tala-kurser ärperfekta att hålla lite kortare. Detkan kännas lite nervöst att anmälasig till en sådan kurs, men om denär kortare kan det vara lite meröverkomligt.
Har du själv gått kurser?
– Ja, jättemånga! När jag var yngrespelade jag amatörteater och jag hartestat både silversmide och tvärflöjti studiecirkelform. Jag har dansatsamba via en studiecirkel i många årockså. Jag känner starkt för den härfolkbildningspedagogiken och dessmänniskosyn kring lärande ochbildning. Jag har gått påuniversitetocksåoch har upplevt skillnaderna.
På vilket sätt?
– Påuniversitetet kan det varahundra personer i en föreläsningssalsom bara sitter och lyssnar. Hos ossär grupperna såsmåatt alla kommertill tals. En viktig del för cirkelledarenär att fånga upp deltagarnasalla förväntningar och hitta konsensusi gruppen också.Påuniversitetethar föreläsaren inte en chans attgöra det. Båda fyller sin funktion,de kompletterar varandra rätt bra.
När var studiecirklar som allrastörst i Sverige?
– Jag har bara jobbat påABF i sex år, men mina kollegor pratar oftaom slutet av 1970-talet. Dågicknästan hela Sverige någon form avstudiecirkel. De senaste åren har vårkursverksamhet i Göteborg haft ungefär3 500 deltagare per år.
På vilket sätt skulle du säga atten studiecirkel kan berika en människa?
– Påmassor av sätt. Hela folkbildningsidénär att man ska läratillsammans i grupp och att gåenstudiecirkel är såmycket mer än attlära sig dansa och dreja. Det är ettsätt träffa människor som man aldrighade träffat annars och man serverkligen hur deltagarna växer sommänniskor under terminens gång.Kurserna är inte yrkesförberedande,de är inte kompetenskopplade tilljobb eller utbildning och det finnsinga betyg. Allt bygger påfritt ochfrivilligt deltagande. Det blir meröppna sinnen och mindre prestige,tycker jag. Många vågar testa nyttoch gåutanför sin comfort zone.Det är ett komplement för alla sominte haft möjlighet att läsa vidare,eller ett sätt att utforska sin estetiskaoch kreativa sida. För många är detett litet uppvaknande att hitta en nyuttrycksform.
