När bilar krockar med människor dunsar vår kropp, och ibland huvud, oftast mot motorhuven. Om motorhuven då kan mjukna precis vid krocken blir smällen betydligt mindre – och skadorna lindrigare. Angelika Bachinger och hennes kollegor på forskningsföretaget Swerea SICOMP har i fyra år arbetat med att utveckla ett kompositmaterial som kan göra just den förvandlingen på ett ögonblick.
Aktiveras vid krock
– Vi har fått fram material som, vid aktivering, förlorar upp till 95 procent av sin styvhet. Vid en krock gör det stor skillnad för framförallt barn – på grund av deras längd är det mest barn som slår huvudet i mitten av motorhuven vid olyckor. Det här är ett sätt att förbättra fotgängarens säkerhet, säger Angelika Bachinger.
Materialet är en kolfiberkomposit – komposit är en blandning av två material som tillsammans får nya egenskaper – som forskarna gjort möjlig att skicka el genom. När bilen känner att den är på väg att krocka med något aktiveras strömmen och flera punkter i materialet värms upp så att hela motorhuven blir mjukare.
Liten risk att bränna sig
– Risken att fotgängaren hamnar just på en av de upphettade punkterna är liten, samtidigt blir hela materialet mellan punkterna mjukt vid en krock, säger Angelika Bachinger.
Målet är att även få materialet att gå tillbaka till sin ursprungliga form, efter upphettningen. Det har hittills lyckats vid en del mindre smällar mot kompositen.
– Men det är inte en funktion vi kan garantera för tillfället, säger Angelika Bachinger.
Kolfiberkompositen har också miljöfördelar, eftersom den väger betydligt mindre än det aluminium och stål motorhuven annars består av – bilen drar därför mindre bränsle.
Snart på vägarna
Angelika Bachinger tror att vi kan se bilar byggda med det nya materialet på marknaden om mellan fem till tio år, om gruppen lyckas få fortsatt finansiering. Intresset från industrin finns, men bilföretagen har ännu inte gått in med pengar i projektet.
– I princip är intresset stort, men vi är inte tillräckligt långt framme för att industrin ska vilja investera i utvecklingen. De brukar gå in med finansiering först när materialet är närmare marknaden, säger hon.
