Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

171023-euarbete-551638_se.gp_1.jpg
– Det är helt nödvändigt att vi kan försäkra oss om att lika lön gäller för lika arbete, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) på mötet i Luxemburg. Arkivbild.

Brett stöd för lika lön-princip i EU

Trots motstånd in i det sista har EU:s medlemsländer nått en uppgörelse om ändrade regler för den som jobbar tillfälligt i ett annat land än det egna. Regeringen gläds över starkt stöd för principen om lika lön för lika arbete.

- Nu har vi ett brett stöd för det här förslaget och det är jag väldigt glad för, för det bådar gott för det fortsatta samarbetet i EU, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) efter en hel måndag fylld av intensiva förhandlingar i Luxemburg.

Det som länderna nu är överens om handlar bland annat om att man ska kunna vara utstationerad i 18 månader – först tolv som sedan enkelt kan bli sex till, med en god motivering – utan att helt behöva omfattas av värdlandets regler.

Samtidigt ska den utstationerade betalas enligt principen "lika lön för lika arbete på samma plats" – vilket inte minst Sverige sett som oerhört viktigt.

- Jätteskönt. Jag har lagt ner mycket tid på att argumentera och få ihop den här breda överenskommelsen med olika länder. Och där har vi faktiskt enighet om att det ska vara lika lön som gäller, säger Johansson.

Motstånd i öst

Allt är ändå inte frid och fröjd.

Storbritannien, Irland och Kroatien valde till sist att ställa sig vid sidan om överenskommelsen. Och Polen, Lettland och Ungern sade rakt ut nej.

- Man ger, men man får inget tillbaka, säger den tydligt besvikne ungerske EU-ministern Szabolcs Takacs i sitt slutanförande, efter att förgäves ha försökt få med övriga länder på sin linje.

Johansson är ändå inte så orolig över oenigheten.

- Det finns många länder, från öst och väst och nyare och äldre medlemsstater som är med på kompromissen. Att tro att man skulle få total konsensus hade nog varit att önska för mycket, säger Johansson.

"Låt mig få sova"

Vilka löner och villkor som ska gälla för så kallade utstationerade arbetare har länge varit en stridsfråga i EU och särskilt sedan unionen började utökas österut.

Byggnadsarbetare, städare och lastbilschaufförer från öst – eller snarare deras arbetsgivare – har i västra och norra Europa länge anklagats för att dumpa löner.

Från andra hållet har möjligheten att fritt åka västerut och tjäna pengar setts som en nödvändighet om de forna östländerna någonsin ska komma upp i samma standard som i väst.

Frågan om de nya reglerna går nu vidare till kompromissförhandlingar med EU-parlamentet. Och de vill inte Ylva Johansson sia om ännu.

- Låt mig få sova en natt innan jag börjar spekulera i nästa förhandling, säger arbetsmarknadsministern i Luxemburg.

Fakta: Utstationering i EU

EU:s så kallade utstationeringsdirektiv reglerar vilka rättigheter och regler som gäller när arbetstagare från ett EU-land tillfälligt arbetar i ett annat land i unionen.

Häromåret gjordes en revidering av direktivet, som bland annat medför tydligare ansvar för entreprenörer.

I den ytterligare revidering som nu är på gång föreslås bland annat att den som varit utstationerad mer än i 24 månader (18 månader om medlemsländerna får råda) ska omfattas av värdlandets regler. Ett tidigare krav på minimilöner – vilket inte finns i alla medlemsländer – ändras dessutom till att de utstationerade ska ersättas "i enlighet med principen lika lön för lika arbete på samma arbetsplats".

För transportsektorn pågår separata diskussioner som senare ska bakas in i de nya reglerna.

Slutförhandlingar inleds nu mellan EU-kommissionen, medlemsländerna och EU-parlamentet för att få ihop en slutgiltig kompromiss.

Mest läst