Bonusfest i börsjättarna

På fabriksgolvet ligger löneökningstakten på runt två procent årligen, eller för en normallöntagare 5000–10000 kronor extra på ett år. Det är det så kallade märket som inget centralt löneavtal tillåts kliva över.

Men i styrelserummen gäller andra märken. En vanlig arvodeshöjning för en ordförande i de 30 största börsbolagen ligger på 100000–200000 kronor per år, eller i genomsnitt 4,3 procent. Det är dessa ledamöter som sedan bestämmer vd-lönerna. I snitt höjdes den fasta vd-lönen med 5,7 procent i fjol. Den rörliga lönen ökade med hela 46 procent i snitt, baserat på de bolag som hittills släppt sina årsredovisningar och där direktören var densamma under 2016 och 2017 (det var ovanligt många vd-byten under de två åren).

Stora vinnarna

Då är ändå bonusberäkningarna snålt tilltagna, ökningarna är i flera fall betydligt högre om de bonusrelaterade aktieprogrammen också räknas med. För vissa slog bonusen i taket när bolaget redovisade rekordresultat, hjälpt av en stigande efterfrågan.

Bland börsdirektörernas riktigt stora vinnare finns Volvo-chefen Martin Lundstedt som i fjol kunde kvittera ut runt 40 miljoner kronor, med fullt bonuspåslag på 100 procent på båda bonusprogrammen. För avgående Assa Abloy-chefen Johan Molin ökade bonusen med över 50 procent och den totala lönen landade på över 30 miljoner kronor. Som lite grädde på moset ökade hans styrelsearvode som ordförande i Sandvik med 200000 kronor.

Tudelat samhälle

Nordeachefen Casper von Koskull gick inte lottlös han heller. Trots att det bara blev ett blygsamt lönepåslag i fjol landade lönen på drygt 20 miljoner kronor.

TT: Inkomstklyftorna är de största i modern tid i Sverige just nu. Hur ser du som en av de högst avlönade börscheferna på detta problem?

- Vi kan inte ha ett tudelat samhälle. Vi måste ha ett samhälle där vi alla känner att vi har samma möjligheter och vi har en möjlighet att skapa ett bättre liv. Jag tror den här frågan om ett tudelat samhälle, som blir mer aktuell med globaliseringen och digitaliseringen – ett sådant samhälle fungerar inte. Där tror jag vi får fundera mycket.

TT: Finns det något tak för hur hög lön de högst avlönade kan få? Finns det en smärtgräns?

- Det tror jag säkert. Men det är naturligtvis inte helt enkelt att säga var den går.

Direktörsskatt

LO-basen är desto säkrare. Han ser någon form av direktörsskatt framför sig om inte näringslivstopparna kan sanera sig själva.

- Det är märkligt att de inte alls hör den debatt som drar fram över hela världen och i Sverige om att vi inte kan dra isär mellan rika och fattiga på det sättet som vi håller på med just nu, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

- Det är otroligt girigt och så kommer de i nästa avtalsrörelse och säger att det finns absolut inget löneutrymme. Det är för jävligt att de inte ser det sambandet, fortsätter han.

TT: Var ni för flata i förra lönerörelsen?

- Nej , vi har fortfarande en bra reallöneutveckling. Men om vi ska hålla ihop lönebildningen får inte ett litet frälse dra iväg med tvåsiffriga tal, säger han.