Trots att techföretaget Apple – på grund av amerikanska sanktioner – officiellt inte finns i landet äger miljontals iranier en Iphone. I Teherans gallerior finns många inofficiella Apple-butiker och insmugglingen av mobiltelefoner och andra västerländska telefoner har varit omfattande.
Iranska företag har också utvecklat egna appar, som bland annat finns i Apples egna Appstore. Men nu har Apple slagit till mot flera iransktillverkade appar – senast är det den Uberliknande taxitjänsten Snapp som plockats bort Appstore, rapporterar The New York Times.
Sprider beslutet
"Enligt de amerikanska sanktionsbestämmelserna kan inte Appstore förestå, distribuera eller göra affärer med appar eller utvecklare som är kopplade till vissa länder under amerikanskt embargo" skriver företaget till iranska utvecklare som påverkas av förbudet.
Nyligen beslutade företaget att, efter en lagskärpning i Kina, plocka bort alla VPN-appar från sin kinesiska Appstore.
- Vi skulle helst slippa ta bort appar, men precis som i andra länder följer vi lagen där vi har verksamhet, förklarade Apples vd Tim Cook i samband med företagets delårsrapport.
De flesta av sanktionerna mot Iran lyftes i samband med kärnenergiavtalet där landet förbinder sig att inte skaffa kärnvapen. Men USA:s president Donald Trump anklagar Iran för att bryta mot överenskommelsen och har infört nya sanktioner.
Upprop på Twitter
"Du måste medge, det finns inget mer hotande mot USA:s nationella säkerhet än att iranier kan åka taxi" twittrar en person som protesterar under hashtaggen #StopRemovingIranianApps.
Sociala medieplattformar som Facebook, Youtube och Twitter är förbjudna i Iran, även om miljoner iranier använder dem varje dag genom lättillgänglig programvara. Trots förbudet har också ayatolla Ali Khamenei, president Hassan Rohani och utrikesminister Mohammad Javad Zarif officiella Twitterkonton.
Fakta: Kärnenergiavtalet
2015 undertecknade Iran och stormaktsgruppen P5+1 (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) ett avtal som ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet. Det innebar att Iran skulle banta ner sitt kärnenergiprogram i utbyte mot hävda internationella sanktioner på oljehandel och finansiella transaktioner från och med januari 2016.
Men USA har behållit – och ökat – ensidiga sanktioner och har anklagat Iran för att bryta mot avtalet genom att genomföra robottester samt stötta terrorism. Det har stoppat vissa internationella aktörer från att fullt ut återgå till den iranska marknaden i rädsla över amerikanska straffåtgärder.
Källa: AFP