Årets stora avtalsrörelse har försiktigt dragit igång. Redan före jul presenterade IF Metall sitt krav på 2,8 procents löneökningar, och som ett av exportindustrins största förbund, brukar det sätta märket.
Det märket finns inte på Almegas karta, konstaterade Anna-Karin Hatt, vd för Almega, när hon besökte Göteborg.
–Vi har ett läge där facken gått ut med löneanspråk som ligger skyhögt över vad som kommer att vara möjligt att landa om man är rädd om tillväxten. Om tjänsteföretagen ska kunna hålla kvar konkurrenskraften finns det inte något stort utrymme för några löneökningar, säger hon.
Många tjänsteföretag arbetar numer globalt och är lika hårt konkurrensutsatta som exportindustrin, konstaterar hon. Och med en inflation som varit låg, men löneökningar på sammanlagt 6,8 procent under de senaste tre åren, hotas tjänsteföretagens konkurrenskraft.
Och det är tjänsteföretagen som numer står för 80 procent av alla nya jobb som skapas i landet.
Att LO inte har lyckats samordna sina förhandlingar i år, påverkar inte arbetsgivarsidan. Deras samordning fungerar väl.
–Avtalsrörelsen befinner sig i ett sammanhang. Vi är ett land som har oerhört stora utmaningar just nu. Konkurrenskraften är en sådan. Och det starka trycket på integration och migration pekar på att vi behöver skapa mycket nya jobb under många år framöver så att människor får en plats på arbetsmarknaden, säger Anna-Karin Hatt.
Då måste både arbetsgivare och fackliga motparter ta ansvar och sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, anser hon.
Ungefär hälften av alla asylsökande som har kommit är välutbildade, och de kan, bortsett från kunskaperna i svenska, snabbare finna en plats på arbetsmarknaden.
Men det nya är att en väldigt stor grupp som har väldigt kort utbildning, eller ingen utbildning alls.
För att klara den utmaningarna måste arbetsmarknadens parter komma överens, för att undvika ett skyhögt permanent utanförskap.
–Vi kan inte passera den här avtalsrörelsen utan att ha kortat vägen och sänkt trösklarna in på arbetsmarknaden. Gör vi inte det kommer vi att ha skapat ett A och ett B-lag, och det bjuder in och ber om en politisk inblandning som vi traditionellt sett inte vill ha, säger Anna-Karin Hatt.
Finanspolitiska rådet har fört fram idéer om låglönejobb för flyktingar.
–Går vi till våra serviceföretag eller städföretag finns det andra typer av jobb där det inte är ett nödvändigt krav på att man kan svenska eller har högskolepoäng. Dels finns det en marknad och en efterfrågan, Ska man ta in människor som från dag ett kanske inte är 100-procentigt användbara eller produktiva i verksamheten är kostnaden viktig.
Vad ser du för risker i att detta kan bli politiskt sprängstoff och ses som lönedumpning?
–Det blir vulgärpropaganda tycker jag om man säger att det handlar om lönedumpning. Det handlar inte om det. Det finns forskare som pekar på att Sverige har ett strukturellt problem med höga ingångslöner i många branscher och sammanpressade lönestrukturer.
–Ur den enskildes perspektiv måste det alltid vara bättre att få in en fot på arbetsmarknaden och kunna gå vidare. Det är ju inte meningen att människor ska komma in och sedan fastna. Tanken är att man ska kunna komma vidare och växa, säger Anna-Karin Hatt.
Fakta: Almega
Vd: Anna-Karin Hatt (tidigare it- och energiminister i Alliansregeringen)
Arbetsgivarorganisation som representerar ett 60-tal branscher i tjänstesektorn.
Förhandlar om cirka 140 olika kollektivavtal.
Har 11000 företag som medlemmar.
Tjänsteföretagen har cirka 500000 anställda.
Har en egen webbplats för avtalsrörelsen: http://avtalsrorelsen.nu/
