Kritiken har tilltagit efter uppgifterna om att Nordea planerar att flytta huvudkontoret från Sverige.
- Det är uppenbart att detta förslag inte kan genomföras. Per Bolund (MP) och Magdalena Andersson (S) måste backa, säger Liberalernas ledare Jan Björklund.
Centerns ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström anser också att regeringen bör backa från förslaget.
Gör om
- Vi är skeptiska, en skepsis som självklart tilltar i ljuset av Nordeas eventuella flytt. Det är uppenbart att det inte gjorts en rejäl analys. I den uppkomna situationen finns inget annat att göra än att ta ett omtag i frågan, säger han.
Moderaternas Ulf Kristersson anser att regeringens agerande är "obegripligt".
- Man borde omedelbart göra klart att man inte går vidare med nuvarande förslag, säger han till TT.
KD för
Resolutionsavgiften syftar till att öka bankernas ansvar och minimera skattebetalarnas risker vid en bankkris. Det bygger på ett EU-direktiv från 2014. I sitt valmanifest från det året ansåg Allianspartierna att "skatteuttaget från den finansiella bör öka".
Kristdemokraterna är dock i dag det enda borgerliga parti som stödjer regeringens förslag. I deras vårmotion är de tre miljarderna inräknade som en del av partiets finansiering för att slopa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare.
- Däremot anser vi att det bör kallas för vad det är, en skatt, sade partiets ekonomiskpolitiske talesperson Jacob Forssmed (KD), när motionen presenterades.
Fakta: Resolutionsavgiften
Resolutionsreserven har skapats för att skydda skattebetalarna vid en bankkris.
Principerna för resolution har lagts fast på global nivå och därefter förhandlats fram i större detalj inom EU.
Bakgrunden är att det under finanskrisen 2008–2009 blev tydligt, inte minst genom investmentbanken Lehman Brothers fall, att det behövs ett gemensamt ramverk för att hantera problemfyllda institut vid sidan om det vanliga konkursförfarandet.
Resolutionsregelverket har sin bas i EU:s så kallade krishanteringsdirektiv som antogs under 2014. De nya reglerna ersätter i stora delar den bankstödslagstiftning som infördes i Sverige under finanskrisen 2008. Även om de två regelverken skiljer sig åt i flera avseenden har de samma grundläggande syfte: att värna den finansiella stabiliteten.
Källa: Riksgälden.
